Att Magnus Ekelund varit inblandad som producent kommer inte som någon större överraskning, gillade man Magnus Ekelund & Stålet bör man inte ha några större invändningar mot låtarna på Där Inget Annat Finns. Men det är också däri som Filip Lundgrens uppenbara problem ligger. Jag återkommer till det.
Plattans klara höjdpunkt kommer tidigt. Inledande Är Det Du har tidigare släppts som singel och det är en bra låt med driv och en catchig refräng som sitter där den ska. Röken Från Fabriken är en annan låt som sticker ut positivt och känns trevligt bekant redan på första lyssningen. Mitt Mörka Hem tar ner tempot och skapar en välbehövlig andningspaus i det annars överlag ganska höga tempot på plattan.
De övriga låtarna håller egentligen inte särskilt mycket lägre kvalitet men, och nu kommer vi till tidigare nämnda problem, flertalet av dem lyckas inte hitta någon egen identitet. Dels beror det på att det finns vissa musikaliska element som är allt för likartade och återkommer både här och där, och dels för att Filip Lundgren inte gör något som inte redan är gjort förut. Och det utan att lyckas överglänsa sina uppenbara förebilder.
Samma problem går att applicera på texterna. De är vemodiga men knappast djuplodande och känns allt för ofta som att de är skrivna på autopilot, baserade mer på vad andra före honom sjungit om än på Filip Lundgrens egna känslor och upplevelser (det här vet jag visserligen ingenting om, men Filip Lundgren lyckas inte övertyga mig om något annat). Sättet att ibland rimma eller semi-rimma (krog/bron) och att inte rimma alls ger dessutom en osmickrande haltande effekt som jag inte tror är något upphovsmannen eftersträvat.
Är det något jag verkligen saknar med Där Inget Annat Finns så är det ett personligt uttryck. Filip Lundgren är som sagt långt ifrån ensam om att göra sån här musik i Sverige och på debutalbumet ger han inte lyssnaren någon som helst anledning att lyssna på just honom.
Men, här finns trots allt en oförneklig känsla för klistriga melodier. Med lite mer risktagande hade säkerligen flera av låtarna kunnat utkristallisera sig till något mer. Förhoppningsvis vågar Filip Lundgren i framtiden ta ut svängarna lite mer, "släppa sargen" som man brukar säga. För Där Inget Annat Finns är en helt okej förstagiv, om än av en artist som fortfarande inte riktigt har hittat sig själv.