LÄS ALLT OM NÖJESLIVET I NORRBOTTEN PÅ DUONOJE.SE
Under hösten 1996 testade Amir Ghaffarpour Luleås uteliv gång på gång och blev aldrig imponerad.
Den då 22-årige stockholmaren, som studerade internationell ekonomi på universitetet, hade redan fixat några fester i sin hemstad då han öppnade en mindre luciafest på Porsön. Festen lockade fler människor än vad han räknat med och starten på en omtalad period i Luleås nattliv var ett faktum.
I dag bor den numera 40-årige Ghaffarpour i Dubai och jobbar som PR-konsult. För tillfället med fokus på en webbsida för socialt nätverkande men med en fot kvar i nöjesbranschen och hans klubbkoncept har alla blivit nominerade till årets klubb i Dubai.
När Duo Nöje når Amir ”Amor” Ghaffarpour minns han tillbaka på hur allt startade, efter succén på universitetsområdet.
– Jag började sedan ordna fester och klubbar för dessa studenter på krogar i stan, som automatisk blev en mix av Luleåbor som var hungriga på något nytt och annorlunda, berättar han.
Verksamheten drog igång på allvar i krogen Jennys gamla lokaler, under namnet Colosal, och blev genast en succé. Konceptet med tre våningar och olika dj:s var nytt i Luleå, som tidigare präglats av monopol,och ledde till att festfixaren fick möjlighet att gästspela på Bryggeriet och NK.
De kommande åren blev fartfyllda och Amir Ghaffarpour skapade sig en position som norra Sveriges festkung. Kändisar från hela landet flög upp till Luleå för att delta på klubbarna och den guldfärgade bilen med Amor-hjärtat var en välbekant syn i stan.
Tio år efter att han lämnat Norrbotten för Dubai är han fortfarande ihågkommen.
Varför tror du att folk minns dig?
– Jag introducerade något nytt och mer spännande för Luleå, jag erbjöd ständigt ett nytt och stimulerande nöjesutbud och satte Luleå, som nöjesstad, på Sverigekartan, minns Amir Ghaffarpour.
Han berättar att även folk i Stockholms krogbransch såg på staden som ”modern, trendig och medveten”.
Samtidigt växte han själv ut till en lokalkändis.
– Jag var något lustig och kontroversiell med min stil för en stad som Luleå, med mina cowboyhattar och namnet Amor med ”brandad” logo på en guldfärgad bil. Det hade väl kanske något med det att göra också (skratt), dessutom syntes jag nästan vardagligen i tidningarna – det var lustiga tider. Det var ”entertainment business” i sitt esse.
Är det någon speciell kväll du minns extra mycket?
– Jag minns många. Allt från premiären av Colosal, Fabulous Fridays och Bryggeriet till stora kvällar på Terassen. Men den sista perioden i Orient lounge (på Magneto), där jag brukade hoppa in och spela musik, var speciell. Sista timmen stod folk på borden och vägrade gå hem, de klappade i händerna och sjöng mitt namn till jag spelade en extra låt. Det var en magisk känsla och stämning.
Det sades att du hade en fet lägenhet, med pool, där det också var vilda fester.
– Neeej. Jag hade en vanlig trea längst ner på gatan från Bryggis, ingen pool (skratt). Visst var det en del roliga efterfester förstås, men inget extraordinärt om du förstår vad jag menar.
– Möjligtvis var det någon husefterfest någon kväll hos någon man kände, hockeyspelare eller något. Men jag minns faktiskt inte.
Du och Peter Siepen hade flera klubbkvällar ihop och blev en etablerad duo. Dessutom ryktades det om att ni hade en romans, kan du bekräfta eller dementera det så här i efterhand?
– Jag dementerar, vi var bara arbetskollegor. Vi hade förvisso ganska mycket galenskaper ihop, shower och teman som hör till ”entertainment business”, men kombinationen mellan att någon startade osannarykten och att man var en uppmärksammad person skapade snack om det. Men det fanns ingen romans alls, alla rykten saknade fakta och grund – jag är och har alltid varit heterosexuell.
Har ni fortfarande kontakt?
– Nej, vi hade några temakoncept och turnéer i Sverige men det slutade också i samband med min flytt.
Flytten kom i samband med några tumultartade år, där pappersarbete, svarta rubriker och hårda ord ersatte guldhattar och barbröstade dj:s.
Under våren 2001 beslutade Luleå kommun att Bryggeriet enbart skulle få serverera alkohol till klockan 01 på grund av klagomål från grannarna. Trots att förbudet sedan hävdes gick ”Bryggis” i konkurs ett år senare och Amir Ghaffarpour gick vidare till att anordna klubbar på Terassen. Men historiken kom ikapp honom och i svallvågorna av konkursen åtalades nöjeskonsulten för bokföringsbrott.
– Jag blev i princip dömd i förväg för nåt jag inte var ansvarig för och det blev svårt att jobba med hotell och krogar när jag var under brottsmål. Sedan vet jag att ”högt uppsatta krafter i kommunen” ville göra allt för att få bort mig från stan, eftersom jag hade fått för stor kontroll och inflytande, berättar han.
Trots den stundande rättegången fortsatte Amir Ghaffarpour klubbverksamheten, men spenderade mindre och mindre tid i Luleå.
2006 dömdes han för bokföringsbrott och fick villkorlig dom och dagsböter, mot sitt nekande.
– Jag blev ständigt offer för anklagelser och trakasserier. All min energi och tid gick plötsligt åt till att försvara mig och titta över axeln istället för att läggas på mitt jobb, på kreativitet och nya och roliga saker. Så kombinationen av dessa förde bort mig från stan.
Ghaffarpour flyttade tillbaka till Stockholm och försökte starta upp verksamhet där, men fick svårt även i huvudstaden.
– Jag fick till och med höra från stora krögare i Stockholm att någon inom Luleå kommun hade ringt dem för att sätta käppar i hjulet för mig. Detta var helt sjukt och vansinnigt, säger han.
I väntan på att rättegången skulle vara över flyttade festfixaren till Dubai och startade upp ett nytt liv där.
– Förvisso blev jag frikänd efter ett par år och rentvådde mitt namn. Allt är utrett men vid det laget hade jag redan förlorat det mesta i Sverige och tagit steget bort.
Saknar du tiden i Luleå?
– Hade inte Luleå vänt mig ryggen och i stället visat lite tacksamhet för allt jag bidrog med hade jag saknat staden mer. Även om jag nu bor i en av världens mest uppmärksammade och snabbast växande städer, som inte går ens att jämföra med lilla Luleå, har jag en del roliga minnen och jag saknar de fåtal människor som förstod vad jag gjorde och uppskattade det.
Har du koll på dagens nöjesliv i Luleå?
– Jag måste erkänna att jag inte följer med eller håller koll alls. Men som jag har förstått det har nattlivet gått tillbaka till hur det var innan min tid, med monopol och mindre variation. Men i mina fotspår startade en liten våg av mindre och nischade klubbar som i sig var nyttiga för att få lite variation. Jag har ingen aning om var de är nu men jag tror att var den enda som kunde konkurera med stora hotell och spelare och röra om i grytan på en seriös nivå. Dock har jag hört att ett par riktig bra restauranger har öppnat.