När filmaren Dag Jonsson insåg att han och Edvin filmat samma björnhona, fast med åtskilliga år emellan, uppstod idén att göra en film om människorna i Sarek med omnejd, med Edvin i huvudrollen. På tisdagkvällen var det premiär i Jokkmokk.
Det var snudd på fullsatt i Folkets Hus stora sal i Jokkmokk när filmen "Parkvakten i Sarek" skulle visas för första gången. Men så var det ju också som filmens upphovsman, Dag Jonsson, själv sade: Det var ju något av lokal-tv för Jokkmokk att se filmen. Idel kända ansikten dök upp i intervjuer om deras relation till Sarek. Där fanns helikopterpiloter, biologer, renskötare, rovdjursforskarassistenter, turistentreprenörer och andra. Och framför allt: Där fanns Edvin Nilsson och sekvenser från hans filmer från området han kom att älska.
– Jag har hela tiden känt närheten till det vilda i markerna, säger han i filmen på sitt sakliga och oantastliga vis.
Edvin Nilsson var den som gjorde Sarek känt för en större grupp fjällfarare. Efter att hans första bok kommit ut ökade turistströmmen in i nationalparken med flera hundra procent. ”Det var som att öppna dammluckorna,” säger Dag Jonsson i filmen. Och på tal om dammluckor - ett av de största orosmoln som vilat över Sarek och Rapadalen genom åren har varit planerarna på att dämma sjön och deltat. Det var också Edvins Nilssons farhåga och något han återkom till.
Än är inte Rapadeltat överdämt och en höjdpunkt i filmen är förstås slutet, när Edvin och hans sambo Isa faktiskt kan återvända till Rapadalen en vacker höstdag, efter ett uppehåll på 15 år. Tillsammans pratar de minnen, som när Edvin bad Isa närma sig två björnar på långt håll för att han skulle kunna filma det hela.
– Det står ju jämt och ständigt att människor är rädda för björnen, men vi ville visa i filmerna hur rädda björnarna är för människor.
Filmaren Dag Jonsson, som gjort filmen tillsammans med Joakim Sandström, säger att han ville göra en film om hela den långa erfarenhet och genuina kunskap som finns hos människor som verkligen vistas i markerna. Han beskriver Edvin Nilsson som en inkännande person med stor integritet.
– För honom har inte naturen varit en arena för att göra saker på, utan en plats där man tar sig tid och lyssnar. Sedan är det hans väldigt precisa beskrivande av naturen. Det finns aldrig något tyckande, utan han resonerar bara utifrån vad han har sett och erfarit. Därför har han också kunna prata med alla olika människor som har funnits i området.
När premiären är över kommer en gammal vän till Isa och Edvin fram och sticker en telefon i handen på Dag Jonsson. I andra änden finns Isa och Edvin, numera boende utanför Söderhamn, som undrar hur det har gått.
– Det har gått väldigt bra. Så när som på de två första raderna, så har ni fyllt hela biosalongen i Jokkmokk och ni har fått långa och varma applåder när filmen var slut.
Fotnot: Den 5 maj visas Parkvakten i Sarek på SVT.