Musik
Nu ställer hon sig på scenen för att framföra ett program som i huvudsak ska utgöras av julsånger eller åtminstone juliga sånger – eller åtminstone sånger med vintertema. Då blir det lite mer komplicerat.
Hon sjunger så klart bra, men frågan är om just julstämning är rätt kort att satsa på med hennes kärva, djupa och uttrycksfulla röst.
Samma fredagskväll 29 november sjunger Linnea Henriksson i Kulturens hus, ja, jag tror det är julsånger där också, följd av Gabriel Kelley, och det pågår en Beatles versus Rolling Stones-konsert i Kulturcentrum Ebeneser och man kan inte mer än förundras över Luleås rika musikliv.
I domkyrkan hos CajsaStina Åkerström, vars program ramas in av sånggruppen Lust, är det fullsatt och förväntningarna höga. Kanske längtar alla efter att få uppleva den där riktigt varma, mysiga julstämningen på den mest ultimata av alla julkonserter som erbjuds dessa veckor. Och jag är så klart inte den första recensenten som har reflekterat över att det börjar gå inflation i artister på julturnér, kristna och icke-troende om vartannat, och frågan är hur de ska sätta ihop sina program till en stämningsfull blandning.
Med sig har hon de skickliga musikerna Backa Hans Eriksson på bas och Patrik Svedberg på piano. I ett par fina arrangemang får sånggruppen Lust vara med och förgylla trions insats.
Hon har valt en kombination av egenskrivna låtar med vintertema, ”Bereden väg för herran” i folkviseton, ”Gläns över sjö och strand” i Ivar Widéens tappning, traditionella julsånger som ”Stilla natt” och ”Jul jul strålande jul”, Leonard Cohens Halleluja i svensk översättning, en ganska okänd Evert Taube-låt, något av Cornelis Vreeswijk, något av Gustaf Fröding. Och hon sjunger dem vackert och med sina säregna tolkningar, så att det ibland låter mer som en Bellmanvisa än som en julsång. Generellt tycker jag att det blir bättre ju mer det går åt visa eller folkvisa.
Jag inte så julefridsberörd som avsikten kanske är, men det betyder inte att jag inte kan uppskatta det. Bäst är dock när hon i extranumret sjunger den älskade icke-jul-sången ”Av längtan till dig” tillsammans med sånggruppen Lust och även ”Jag ger dig min morgon”, som också hennes far Fred Åkerström sjöng en gång i tiden, och nu påminde hon om att den svenska texten är hans översättning.
Sammanfattningsvis tänker jag mig CajsaStina Åkerströms julkonsert som en kort avvikelse från stigen, sedan hoppas jag hon återvänder till drabbande kärlek, längtan, kärvhet och andra vemodigheter igen.
