Bildextra: Kandidat 3 längtar till Ryssland

Ta chansen att skicka en hälsning till din luciafavorit - <A href="mailto:skrivtilllucia@kuriren.com">klicka här</A>. Glöm inte att ange till vem du hälsar till.<IMG height=171 alt="" hspace=6 src="http://www.kuriren.nu/dokument/Tidning/lucia_2004/lucia3a.jpg" width=260 align=right vspace=6 border=0> Loba Lindberg kom första gången till Sverige och Boden när hon var åtta år. Det var 1994 och som sommarbarn fick hon möjlighet att under en tid bo hos värdfamiljen Lindberg i Boden. Det var en omtumlande resa: från barnhemmet i Apatity till det som hon betecknar som en idyll. Eller paradis. Under sin första sommar i Boden lärde hon sig svenska. ? Jag var van vid gråa höghus. Här fanns små röda hus. Jag tyckte det var så vackert och rent, säger Loba Lindberg. Hennes pappa dog när hon var blott tre år gammal och hennes sjuka mamma orkade inte ensam ta hand om Loba och hennes två bröder. Därför hamnade de på barnhem nummer tre i Apatity. För två år sedan dog deras biologiska mamma. Loba och hennes adoptivmamma vill slå hål på myten att barnen på barnhemmen lever i misär. Men samtidigt antyder Loba att det inte var särskilt roligt att bo på ett barnhem. Adopterades som 13-åring <IMG height=381 alt="" hspace=6 src="http://www.kuriren.nu/dokument/Tidning/lucia_2004/lucia3e.jpg" width=250 align=right vspace=6 border=0> ? Det är så mycket bättre att bo på ett barnhem jämfört med att vara ett gatubarn. Samtidigt skulle inget barn behöva bo på ett barnhem, säger Loba Lindberg. Hon fortsatte att besöka sin värdfamilj på somrarna och under julhelgerna. När hon var 13 år kunde familjen Lindberg adoptera henne. När beskedet kom befann sig Loba i Boden. ? Det tog ett tag innan jag insåg att det var sant. Jag var säker på att jag skulle tvingas återvända till Ryssland. Men Loba kunde den här gången stanna kvar i Sverige. Hon började sedan skolan och det svenska språket behärskade hon perfekt. Trivs på scenen ? Det gick jättebra att komma in i skolan. Ingen lärare trodde jag var adopterad. Jag hade varit noga med att lära mig språket, säger Loba Lindberg. Nu pluggar hon vid samhällsprogrammet med kulturinriktning i Älvsbyn. Där får hon möjlighet att spela teater och hon trivs på scenen. ? Första året på gymnasiet fick vi provspela och jag tyckte att det var jättekul. Vad hon ska göra i framtiden vet hon inte riktigt. ? Jag har lite ångest över vad jag ska göra. Det enda jag vet är att jag vill jobba med Ryssland. Hur jag än vrider och vänder på det så vill jag ha kontakt med Ryssland. Nu deltar hon i ett projekt tillsammans med klasskamrater i Älvsbyn och två kompisar från Boden. De samlar in pengar, bland annat via ett fik vid gymnasiet i Älvsbyn, för att under påsken kunna åka till hennes gamla barnhem och sprida lite glädje bland barnen. ? I fjol när jag besökte barnhemmet så hade man inte råd att fira påsk som är en viktig högtid i Ryssland. Lever i två kulturer Loba Lindberg säger att hon lever i två kulturer. ? Min bakgrund har gjort mig starkare som person. Studierna och teaterrepetitioner upptar en stor del av hennes tid. När hon ibland är ledig umgås hon helst med sina kompisar. Det var en bekant till familjen som anmälde henne till Norrbottens lucia. ? Jag ville vara med eftersom jag får möjlighet att träffa andra tjejer som jag annars aldrig skulle ha kommit i kontakt med. Lucia är dessutom en fin högtid. Det är en fin tid, från lucia fram till jul. Jag gillar stämningen, säger Loba Lindberg. Fakta / Luciakandidat 3 <IMG height=381 alt="" hspace=6 src="http://www.kuriren.nu/dokument/Tidning/lucia_2004/lucia3d.jpg" width=250 align=left vspace=6 border=0>Namn: Loba Lindberg Ålder: 19 år Hemort: Boden Längd: 168 cm. Hårfärg: Mörkbrun Ögonfärg: Gröna Senast lästa bok: Att välja glädjen av författaren Kay Pollak Bäst på TV: Parlamentet Favoritartist: Christina Aguilera Filmfavorit: A beautiful mind Älsklingsrätt: Kycklingsallad Bästa egenskap: Positiv, ser möjligheterna Största svaghet: Slarvig Drömresa: Att åka den transsibiriska järnvägen till Mongoliet Beundrar: Min mamma Inger