Egentligen är det 26 år sedan som UNESCO upptog Gammelstads kyrkstad på listan över världsarv, men på grund av pandemin är firandet uppskjutet till i år och arrangeras gemensamt av Luleå kommun och Nederluleå kyrka till helgen.
– Som Luleåbo tänker man kanske inte på att det är något speciellt. Men tänk på Taj Mahal, Stora barriärrevet, pyramiderna i Egypten och Kinesiska muren – vi är en del av den communityn, säger Erica Duvensjö, världsarvssamordnare i Luleå kommun, för att sätta in det i rätt sammanhang.
Det allra mesta av festligheterna händer på lördagen. På torget i Kyrkbyn kommer en scen att ställas i ordning. Kommunalrådet Fredrik Hansson ska hålla invigningstal, Kyrkbyartisten Ola Engström sjunger, likaså den samiska artisten Anna-Mi Svedjekrans och Glada gänget. Lotta Karlsson och Bo Selinder spelar både en barnteater och sin föreställning Skillingnytt. Luleå hembygdsgille dansar historiska danser, Kaj Bergman, före detta antikvarie, leder en byggnadsvårdsvandring.
På kvällen blir det en operakonsert, "Operadöden", med Ida Persson och Robert Råberg i Nederluleå kyrka. I kyrkan blir det också möjligt för barnen att gå en upptäcktsfärd på lördagsförmiddagen i en aktivitet som kallas "Kyrkdetektiven".
Det blir försäljning av böcker, fotoplanscher och konst och ännu fler barnaktiviteter bakom Visitor Center. Kyrkstugeägarföreningens stuga 261 håller öppet för besökare och Motorhistorikerna har en bilutställning i sin lokal på Lindbomsbacken.
– Vi hoppas att det kommer mycket folk, att det blir bra väder och en jättebra dag för alla, säger Erica Duvensjö.
Artisten Ola Engström bor själv mitt i Kyrkbyn och de två låtar han ska framföra handlar om just denna plats. Den ena heter dessutom "Platsen där jag bor".
Han berättar hur han fick inspirationen att skriva den. För ungefär 15 år sedan, precis när han flyttade till Kyrkbyn, var han på ett Valborgsfirande på Hägnan och då var det Elin Sundström, som har drivit Kulturgården i Kyrkbyn och är konstnär och musiker, som höll ett 1 maj-tal, minns han.
– Talet handlade om hur det var att växa upp på en sådan här plats. När man är barn tror man ju att det bara är som det ska vara. Sedan när man blir äldre inser man hur unik den är. Det var då jag fick idén att skriva sången.
Den andra låten handlar om känslan när "stålpilen" dundrar förbi nere på järnvägen och hur det är att leva och bo i Norrbotten.
Ola Engström är själv engagerad i styrelsen i Kyrkbyns intresseförening.
– Den förenar de som har bott här länge med de nyinflyttade, barn och unga. Vi är med och tycker till och påverkar och sitter även med i kyrkstadsrådet.
Hur tycker det är att bo i Kyrkbyn?
– Det är ju idyllernas idyll. Det är roligt att det flyttar in så många barnfamiljer nu. Det är en trygg plats att växa upp på och beskedet att skolan ska öppna igen är fantastiskt.
Vad tycker du om att det har blivit ett världsarv med allt vad det innebär av besökare och turism?
– Det är kul att det kommer människor som vill titta och vi får vara stolta över vårt kulturella arv. Det finns kanske andra om blir störda, men jag tycker bara att det är trevlig. Om det därtill gör att något fik eller någon restaurang kan leva på sin verksamhet här i Kyrkbyn så har vi ju nytta av det som boende, konstaterar Ola Engström.