Solveig Labbas nya design med rötterna i traditionen visas på Ájjte fjäll- och samemuseum. På bild en kvinnomössa från Kautokeino/Karasjok samt en oväderskrage. I bakgrunden syns Labbas egen tolkning av en brudkrona från Karesuando området.
"Ruoktut" byter tillbakaföring på samiska och är också namnet på en av de tre tillfälliga utställningar som hade vernissage på Ájtte fjäll- och samemuseum under onsdagen före marknaden.
I rummet ljuder trumljud mellan utställda nytillverkade trummor, berättelser om nåjder, konstverk och kristnandets betydelse för förstörelsen av detta ceremoniella, maktfulla objekt med egen vilja och röst. Nåjden ägde trumman som bland annat användes för kontakt mellan människor och andevärlden.
Bland annat berättas om Anders Paulsen som 1692 erkände att han använt trumman för att ta bort ond trolldom, straffa tjuvar och få dem att lämna tillbaka stulet gods. Men han trummade också för god renjakt, för att kontrollera dåligt väder och hjälpa barnafödande kvinnor vid förlossning. Det vill säga idel goda saker. Men många av de kristna prästerna såg ceremonitrummorna som ”djävulska” redskap, och öknamnet trolltrumma uppkom för att uppmärksamma trummans hedniska ursprung. Användandet av sådana var ett brott, och fällande dom innebar vanligtvis dödsstraff. Flera trummor beslagtogs under tvångskristnandet av samerna och uppskattningsvis finns ett 70-tal kvar i Europa.
Däremot finns de få skriftliga källor som berättar var trummorna beslagtagits. Det är alltså ett detektivarbete som de som arbetar för att få trummorna tillbaka till Sápmi bland annat arbetar med.
Förutom denna informativa utställning hade också Solveig Labba vernissage på sin utställning "Från tradition till framtiden", där hon efter en modistutbildning i Umeå vänt sig till arkiv och andra samiska museiföremål för att skapa ny design med rötterna i traditionen.
I museets runda rum visas Labbas tolkning av mössor, barmkläden och oväderskrage och en underbart välskräddad tolkning av en brudkrona från Karesuando området, vars original finns på Nordiska museet.
Den tredje utställningen ,"När döden kräver pennan tar nästa same vid", är tidningen Samefolkets arkivutställning. Där visas bland annat bilder av amatörfotografen Israel Ruong som dokumenterade familjen Kuoljoks renrajd genom Sarek 1946.
I den nya permanenta utställningen "Vår natur" kan besökare få se alla Lapplands fåglar samt några däggdjur. Utställningen ska byggas vidare med bland annat fiskar och insekter som lever i Lappland.
Dessutom visas i den nya permanenta utställningen "Vår natur" Lapplands fåglar samt några av de däggdjur man kan möta i denna del av världen i en vackert utformat rum.