"Även skådespelare i Sverige som passerat 40 år har börjat skönhetsoperera sig. Varför kan man inte få åldras med värdighet", säger Gunilla Röör och Lena Endre kommer med idén om att de borde skapa en blogg där gråa hår inte är något fult.
– Vi hamnade på samma praktik i Malmö under vår utbildning på scenskolan i Stockholm. Och ilskan över hur vi blev behandlade förenade oss, säger Lena Endre som ingår i Dramatens fasta ensemble.
Det handlar om en vänskap som fortgått genom livet sedan 1982 då de unga teaterstudenterna Lena Endre och Gunilla Röör flyttade ned till Malmö för ett halvårs praktik och utvecklade en närmast symbiotisk vänskapsrelation fylld av, som de själv uttrycker det, konstiga infall. I protest mot en besvärlig regissör började de exempelvis i smyg att filma och dokumentera sin praktik för att visa hur studenter blev behandlade på institutionen, vilket utmynnade i en dokumentärfilm som väckte uppmärksamhet.
– Och när vi blev ombedda att göra ett litet trevligt uppträdande. Du vet två unga kvinnor som skulle läsa Fröding bestämde vi oss för att göra skandal, så att de förhoppningsvis skulle skicka hem oss till Stockholm igen, säger Lena Endre.
De blev en tre minuter lång föreställning där de insmorda i raklödder, iklädda endast badmössor, gjorde miner och sprutade vatten till det klassiska stycket "The Swan".
– Men tyvärr gillade teaterchefen vår föreställning. Han tyckte den var trevlig och gullig! Vi blev kvar i Malmö, säger Lena Endre.
Lena Endre kom till Dramaten via Ingemar Bergman 1987 och tillhör Dramatens fasta ensemble. "Det finns inga demonregissörer. Ingemar var bra på att lägga scenerier men lade sig inte i gestaltningen. En regissör bör ha stora, starka visioner", säger hon
Mycket har dock hänt sedan 1982. Sedan dess har båda haft en lång och lyckosam karriär som hyllade skådespelare och regissörer. De har prisats, tagit hem Guldbaggar och berikat den svenska film- och teaterscenen under decennium tillhörande var sin institution i Stockholm. Lena Endre på Dramaten och Gunilla Röör på Stockholms stadsteater.
– Självklart har livet pågått och påverkat vår vänskap. Inte minst att jobba heltid på en teater har uppslukat oss men själva kärnan i vår vänskap har varit intakt över tid. Vi har en djup respekt för varandra, säger Gunilla Röör.
Och när hon nu axlat jobbet som teaterchef för Norrbottensteatern och initierat samtal om demokratin i arrangemanget "Röörs salong" var Lena Endre en given gäst. Demokratin, menar de, är nämligen förutsättningen för en levande scenkonst.
– Det är bara att titta sig runt i Europa och se vad som händer, där exempelvis hela Belarus nationalteater gått under jord och i Ungern där man stängde scenskolan från en dag till en annan, säger Lena Endre.
Under coronapandemin har Dramatens fasta ensemble träffats varje fredag där de också bjudit in kollegor från Belarus, Ungern och Polen via zoom och därmed fått en djupare inblick i vilka konsekvenser en nedmonterad demokrati får i ett samhälle.
– I Sverige tar vi nog demokratin för given, men med tanke på vilka krafter som är svängning måste vi passa oss. Det kan gå snabbt, säger Lena Endre.
Gunilla Röör beskriver skådespelarskrået som partisaner och inte minst att själva ensemblen alltid är teaterns styrka.
– Där ligger också demokratin – att tillsammans rikta all energi mot uppgiften, säger hon.
Lena Endre poängterar att det finns en massa bra roller för kvinnor. "Problemet är att de pjäserna inte sätts upp. Det har dock sakta förändrats i takt med att det blir fler kvinnliga regissörer", säger hon.
Under sin tid på scenskolan samlade också Lena Endre och Gunilla Röör Sveriges kvinnliga dramatiker med syfte att bygga en pjäsbank med bra kvinnliga roller.
– Det vi inte visste då var att det redan fanns massor av roliga roller för kvinnor. Det handlade bara om att man inte sätter upp de pjäserna. Kanske inte lika många pjäser med två bra kvinnliga roller, men visst finns dramatiken, säger Lena Endre och Gunilla Röör.
Under deras långa karriärer har de också sett teatern förändrats i takt med samhället, inte minst 1990-talets New public management (NPM), som är ett samlingsbegrepp för reformer av den offentliga sektorns organisation och styrning som omfattar att använda metoder från det privata näringslivet i syfte att öka effektiviteten, har satt sina spår.
– Därför är det viktigt att diskutera vad vi gjort historiskt så att vi inte smular sönder det som var och är bra, säger Lena Endre.
Ett systerskap kanske även speglar klädvalet, i alla fall för Lena Endre och Gunilla Röör som inser när de möts i teaterfoajén att de i stort valt samma kläder inför kvällens scensamtal.
Hon ingick tidigt i uppropet #tystnadtagning som samlade över 800 skådespelerskor i ett gemensamt upprop mot sexuella trakasserier i film- och teaterbranschen i skuggan av #metoo.
– Det var en chock att läsa alla vittnesmål och vidden av användandet av alla härskartekniker och maktmissbruk, säger hon.
Samtidigt kände varken Lena Endre eller Gunilla Röör igen sig i vittnesmålen, troligen för att de beskriver sig själva som tuffa och kaxiga och som dessutom redan nått en position i teaterbranschen.
– Ärligt var det en tuff period för alla schysta manliga kollegor. Jag kände verkligen med dem, säger Gunilla Röör.
De beskriver också att en ängslighet krupit sig in efter #metoo, speciellt för unga manliga skådespelare, som är rädda för att göra fel samt en rädsla för att gestalta hud och sex, trots att det kan gestaltas på otroligt många sätt.
– Det har nästan gått så långt att vissa inte ens vill spela en elak människa. Och teaterscenen skulle bli mycket ointressant om vi bara spelade "Familjen Bra", säger Lena Endre.
Lena Endre och Gunilla Röör levde tätt tillsammans under studietiden där deras vänskap cementerades. "Vi bejakade varandras idéer och hämtade styrka hos varandra. Tillsammans tordes vi hopp", säger hon.
Den största backlashen menar de att sociala medier har medverkat till där pressen på unga kvinnor snarast för tankarna till en nyviktoriansk era.
– Precis som på 1800-talet är det ett enormt tryck på den kvinnliga kroppen där religion, politik och kommersiella krafter sätter press på unga kvinnor. Jag är glad att jag inte är 18 år idag, säger Lena Endre.
Med tanke på er vänskap, kan publiken i framtiden få se Lena Endre på Norrbottensteaterns scen?
– Jag vet att det väntar många stora uppsättningar för Lena på Dramaten, men fråga kan man alltid, säger Gunilla Röör och vänder sig till Lena Endre.
– Visst, fråga kan man alltid, säger hon och ler.