I januari presenterades de olika grupperna. I Kiruna var den samiska textilkonstnären Britta Marakatt-Labba en av dem som fick i uppdrag att ta fram förslag för det nu nedlagda gruvområdet Tuolluvaara. Ett nytt småskaligt bostads- och fritidsområde, Eldberget, finns nu på papperet. Tanken är att husen ska byggas av material från bland andra de Ralphe Erskine-längor som rivs på grund av gruvan och den pågående stadsflytten.
– Jag föreslog för arkitekterna att man skulle tillvarata balkongerna och det tyckte man var ett jättefint förslag. Jag träffade arkitekter och ingenjörer i kommunen i går som sade "att det här får inte bara stanna vid en vision", säger Britta Marakatt-Labba.
Även färgsättning och fönster från de gamla husen går att ta tillvara på enligt förslaget. För egen del ser Marakatt-Labba den nya småskaliga stadsdelen som en färgmässig karamell, en pärla. En av de två gamla gruvlavarna föreslås bli utkikstorn, med upplyst exteriör, och på området finns också en gammal samisk flyttled utmärkt. Snöstaket kan fungera både som skydd och konstnärlig dekoration.
Elva grupper med arkitekter, skribenter, konstnärer och arkitekter har på bara några månader tagit fram visioner för de sex kommunerna Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå. Allt inom ramen för "Visioner i norr" som initierades av Rådet för hållbara städer i samarbete med bland andra ArkDes, Boverket och de berörda kommunerna. Bakgrunden är de satsningar på ny teknik och industri som görs i Västerbotten och Norrbotten och som väntas leda till tusentals jobb redan under de kommande 15 åren. Jessica Segerlund, enhetschef på Arkdes, trycker på vikten av "uthållig hållbarhet" i städernas utveckling.
– Även om man redan nu sammankopplar fler kompetenser i stadsutveckling finns det fortfarande ett normativt sätt att tänka kring det. Vi tror att det finns en stor expertis inom det gestaltande fältet som kan bidra mycket mer.
Hur stor del av förslagen kan då bli verklighet? Jessica Segerlund beskriver visionerna som "intressanta inspel och utgångspunkter för hur man bygger och gestaltar ett samhälle gemensamt".
– Jag tror att det finns goda möjligheter för att använda stora delar av förslagen men på olika nivåer och i flera tidsdjup. (TT)