Det började som ett helt vanligt år men när många storstadsbor återvände från skidsemestern i Alperna under sportlovet fick vi alla lära oss ett nytt ord – covid 19. Sedan blev ingenting som vanligt.
I takt med att smittan spreds tvingades kulturaktörer och kulturarrangörer att ställa in, alternativt ställa om, samtidigt som kulturinstitutioner som Norrbottensteatern, Norrbottens museum och Norrbottensmusiken helt stängde ned sin publika verksamhet.
Den 20 mars meddelade regeringen att kulturen fick ett första krispaket på 500 miljoner kronor. Bra men inte tillräckligt, kommenterade Teaterförbundets ordförande Simon Norrthon samtidigt som yrkesmusiker beskrev hur välfyllda jobbkalendrar tömdes.
– Det som tagit decennier att bygga upp riskerar nu att lida stor och kanske permanent skada, sade kulturminister Amanda Lind.
Ett uttalande som än idag är högst verkligt, för efter en sommar utan festivaler, stora konserter och begränsat besöksantal på landets museum, hade kulturbranschen rustat sig med handsprit och coronaanpassat sina lokaler i hopp om att få ta emot en större publik. Och när Jonas Gardell i Expressen lyfte frågan om "Varför är det okej med ett fullpackat flygplan men inte en fullsatt teater?",och krävde kulturministerns avgång, startade en stor samhällsdebatt.
Poeten och musikern Mattias Alkberg summerade det olika utfallet för folksamlingar inom olika branscher på följande sett i Norrbottens-Kuriren: "Om en restaurang har 100 gäster och någon ställer sig på scenen, måste hälften gå ut".
Smittspridningen sjönk i början av hösten och Folkhälsomyndigheten föreslog ett nytt publiktak på 500 personer beroende på lokal. Till slut beslutade regeringen om ett särskilt undantag i ordningslagen för just kulturvärlden, men vid det laget hade smittan ökat så mycket i samhället att regeringen i stället sänkte gränsen för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar till 8 personer varpå det mesta stängde - igen. Där är vi nu.
Och frågan är: Vem har överlevt när detta är över?
Anders Sunna till Venedigbiennalen
Konstnären Anders Sunna har tillsammans med två andra samiska konstnärer från Norden blivit uttagen till Venedigbiennalen 2022. Det är OCA, en norsk institution för samtida konst, som har fått i uppdrag att utse konstnärerna som ska få ställa ut i den nordiska paviljongen, som för första gången, uteslutande, kommer att bestå av samiska konstnärer. "Jag har kanske inte själv förstått hur det stort det är, men det är tydligen jätte stort, var Anders Sunnas kommentar i Norrbottens-Kuriren.
Elin Anna Labba vann Augustpriset
Elin Anna Labba vann Augustpriset i klassen Årets svenska fackbok med boken "Herrarna satte oss hit. Om tvångsförflyttningarna i Sverige". "Det är jättestort, märkligt och omtumlande", var hennes kommentar efter tillkännagivandet. Elin Anna Labba vann juryns gillande "genom att väva in vittnesmål, arkivfotografier, kartor jojkar och myndighetspapper riktar hon i denna vackert formgivna bok nytt ljus på en mörk del av Sveriges historia".
Luleåbiennalen belyser realism idag
Luleåbiennalen 2020 var en av de stora konsthändelserna I Sverige som faktiskt blev av under ett kulturår som annars präglats hårt av coronapandemin. Med starka publika restriktioner och förbeställda biljetter öppnade biennalen på flera platser i länet den 21 november. Utställningen "Tiden på jorden" har temat "Vad är realism idag?", där 40 konstnärer som på ett eller annat sätt belyser begreppet, även tar konstpubliken till oväntade och nya utställningsplatser som det gamla fängelset Vita Duvan och den utdömda Välkommaskolan i Malmberget.
Hyllad skådespelare blir ny teaterchef
I våras presenterades den välkända och välrenommerade skådespelaren Gunilla Röör som ny teaterchef på Norrbottensteatern. "Jag är helt överväldigad och mycket, mycket glad", kommenterade hon utnämningen i Norrbottens-Kuriren efter tillkännagivandet samtidigt som hon lyfte teaterns musikaliska styrka. Gunilla Röör tillträder sin nya tjänst någon gång under våren 2021 och kommer också att bosätta sig i Luleå.
Kulturen blir digital
Ställa in eller ställa om? Ja, flera kulturaktörer och kulturarrangörer tog beslutet att sända digitalt när restriktionerna slog hårt mot kultursektorn. Norrbottensmusiken spelade in ett antal konserter under våren där musiker fick en chans att nå sin publik. Dramaten, Kungliga operan, Bokmässan, Berwaldshallen är bara några av de stora kulturaktörerna som tillgängliggjort kultur digitalt. Inte minst Svenska kyrkan gjorde en stor digital satsning inför julens högtider som bland annat sändes på Kurirens kulturwebb.
Råneåbiennalen hölls för andra gången
För andra gången genomfördes Råneåbiennalen runt om i Råneå älvdal med start den 29 augusti 2020. Biennalen som pågick under en hel månad med ett digert program, stöttat av Kulturrådet, bjöd på konstupplevelser både inomhus och utomhus. Enligt Mats Wikström, projektledare och den konstnärlige ledare för Råneåbiennalen finns ett stort engagemang i älvdalen och Råneå kulturförening tar också höjd för en fortsättning och hoppas på en större budget till nästa biennal 2022.
Amerikansk poet fick Nobelpriset i litteratur
Den amerikanska poeten Louise Glück tilldelades något oväntat Nobelpriset i litteratur. Älskad och hyllad i hemlandet saknades hon dock på listan över förhandsfavoriter. Nobelkommitténs ordförande Anders Olsson beskriver henne som en av de mest framträdande lyrikerna i amerikansk samtidslitteratur och hoppas att fler upptäcker hennes poesi. Tillkännagivandet i övrigt präglades av coronapandemin med inställd Nobelfest och prisutdelning i pristagarens hemland.
Kulturpersonligheter ur tiden
Under året har ett antal folkkära kulturpersonligheter lämnat jordelivet. Den 10 november nåddes vi av beskedet att Sven Wollter avlidit i sviterna av covid-19 på Sunderby sjukhus i Luleå. Han var då 86 år gammal. Även skådespelaren Göran Forsmark från Koskullskulle utanför Gällivare gick ur tiden i augusti. PO Enquist, Kristina Lugn, Jan Myrdal, Maj Sjöwall och Max von Sydow är andra välkända kulturpersonligheter som avled under 2020.
Statligt krisstöd till kulturen
Så sent som fredag den 18 december presenterade kulturminister Amanda Lind ytterligare ett krisstöd till det fria kulturlivet på 500 miljoner. Hittills har regeringen fördelat drygt 2,5 miljarder kronor i krisstöd till det fria kulturlivet samt till kultur som även annars får statliga eller regionala anslag. Men eftersom mycket talar för att den akuta krisen för den ansträngda kulturen fortsätter även nästa år, öppnar regeringen dörren för att ytterligare stödpaket kan behövas. Ytterst en överlevandsfråga vittnar många inom den svenska kulturscenen.