– Norrbotten var mycket brunare än man tror, inte minst inom etablissemanget i Luleå och Boden men nazismen var också högst närvarande på mindre orter som Vittangi och Tärendö, säger Monica Andersson, arkivassistent.
Sedan år 1998 har Arkivens dag arrangerats, inte bara i Sverige, utan även internationellt. Syftet är att tillgängliggöra arkivens rika skatt för släktforskare och andra historiskt intresserade.
– Inte minst vårt rika föreningsarkiv innehåller många spännande uppgifter, säger Ginger Karström, arkivarie.
Tillsammans med Monica Andersson tillbakavisar hon en seglivad bild över arkiv som något mossigt och dammigt.
– Tvärtom är våra gemensamma arkiv strukturerade och mycket rena. Smuts och damm är grogrund för ohyra och det vill vi verkligen inte råka ut för, säger Ginger Karström.
Förutom nämnda föreläsning kan besökare få hjälp att söka rätt i museets bild- och föremålsdatabas under ledning av Anja Wrede och Berit Åström. Dessutom hålls arkivvisningar och etnologen Paulina Öqvist Haugen kommer för att berätta om projektet Norrbottenskalendern där länsbor uppmanats att höra av sig för att berätta om vilka högtider, firande och traditioner de värdesätter.
– Vi skänker också bort en hel del böcker, tidskrifter och vykort och rear ut Norrbotten Museums årsbok fram till år 2017 för 10 kronor styck., säger Monica Andersson.
Och det är inte lite böcker som skänks bort. Flera lådor står utanför ingången till Arkivcentrum i korridoren.
– Vi måste gallra med jämna mellanrum. Grunden för ett arkiv är att det vi sparar ska ha ett bevarandevärde. Syftet är att hålla bra kvalitet och beröra länet. Det som finns här ska vara lite unikt, menar Ginger Karström och Monica Andersson.
Båda har förberett och plockat fram några smakprov av röster ur arkiven. Monica Andersson visar bland annat upp Astrid Odstedts dagbok från 1941 som innehåller intervjuer med kirunabor.
– Dagböcker passar verkligen in i årets tema. Astrid Odstedt pratade med vanliga människor – intervjuer som berättar om vad man åt, lekte och hur man bodde på den tiden. Bland annat berättar träarbetaren Johan Sundin om när den första konserten hölls i Kiruna.
Ginger Karström har å sin sida plockat fram guldkorn ur föreningsarkivet.
– Mycket av arkivens innehåll kommer från stat, militär och kyrkan, men föreningsarkivet visar på vad människor själva velat samlas kring.
Hon visar bland annat upp Piteå stads och lands nykterhetsförenings protokoll från 1843 - en handskriven bok med vackra pärmar men också protokoll från LO Laisvall avdelning 110 där man kan följa ett skede där arbetarnas villkor sakta förbättrades över tid.
– Som sagts, här finns mycket att hämta, säger Monica Andersson och Ginger Karström.