Poesiläsning ökar självförståelsen hos unga

Gymnasieelever som läser poesi på fritiden gör det för den starka estetiska upplevelsen.

I arbetet med sin doktorsavhandling "Möten med dikten - poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan" har Anna Sigvardsson intervjuat gymnasieelever som läser poesi på fritiden. "Det visade sig att det var den starka läsupplevelsen - att man blir berörd - som gör att de läser dikter".

I arbetet med sin doktorsavhandling "Möten med dikten - poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan" har Anna Sigvardsson intervjuat gymnasieelever som läser poesi på fritiden. "Det visade sig att det var den starka läsupplevelsen - att man blir berörd - som gör att de läser dikter".

Foto: Eva Åström

Kultur2020-06-18 06:00

Dessutom ökar diktläsningen självförståelsen, reducerar ensamhet och ses som ett stöd i svåra tider. Det visar ny forskning vid Luleå tekniska universitet.

Anna Sigvardsson har i sin doktorsavhandling "Möten med dikten – Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan" undersökt poesiläsning bland gymnasieungdomar.

– Poesi har gett mig starka läsupplevelser och ville fördjupa mig i just den delen av litteraturundervisningen på gymnasiet. Det visade sig att det märkligt nog fanns mycket lite forskning om just poesiundervisning – ingen svensk forskning – däremot några studier från USA, säger hon.

Hennes forskning är indelad i tre delstudier. I den första delen har hon studerat internationell forskning om poesiundervisning där den personliga responsmetodiken – det vill säga att elever måste uppleva dikten personligen – lyfts fram av många forskare som framgångsrik i poesiundervisning.

– I min andra delstudie intervjuade jag 21 unga gymnasieelever från hela Sverige som alla läser poesi på fritiden. Enligt läroplanen ska skolan stimulera och understödja även läsning på fritiden och därför ville jag undersöka varför man väljer att läsa just poesi. Speciellt som det helt saknas forskning inom området.

Det visade sig att de ungdomar som valt att vara med i studien alla kom från hem där poesin var högst närvarande och att det var den starka läsupplevelsen – att dikter berör – som var avgörande för just den läsarten.

– Av ungdomarnas svar kunde jag läsa ut tre huvudmotiv som hör ihop med läsarens eget jag. Poesiläsning ökade deras självförståelse, de upplevde sig förstådda av diktarjaget eller poeten och kände sig som en del av en gemenskap. Det vill säga diktläsningen bidrog till att reducera ensamhet när man inser att fler känner som en själv. Dessutom kunde man finna tröst och förståelse i diktläsningen – ett stöd när man har det jobbigt. 

Betydande, menar Anna Sigvardsson, är att diktläsning enligt hennes studier relaterar till andra människor. Underordnat är form och analys.

Slutligen valde hon också att intervjua lärare som undervisar i poesiläsning på gymnasiet.

– Studier bland lärarkandidater har visat att många känner sig osäkra inför just poesiundervisning. Därför ville jag studera lärare som är trygga i poesin. Det visade sig att en övergripande strategi var viktig för att få poesiundervisningen att fungera men att det inte räckte med akademiska poäng. Istället hämtade de idéer och kraft i ett eget engagemang. Det vill säga en egen upplevelse av dikten. En del lärare framhöll även att de använde sig av personliga erfarenheter i undervisningen. Alla betonade dock att det krävs en extra trygg atmosfär i klassrummet med respekt för personliga tolkningar av en dikt, säger Anna Sigvardsson.

Fotnot: Doktorsavhandlingen har lagts fram vid Svenska med didaktisk inriktning på Luleå tekniska universitet. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!