På upptäcktsfärd bland historiens kvinnor

Att upptäcka historiens kvinnor innebär ofta dubbelarbete. Även om nu kvinnor utgör halva mänskligheten så är det ingenting som omedelbart märks i det historiska källmaterialet.

Maria Persson och Nils Hjort presenterar 75 kvinnor, alla med särpräglade levnadsöden från de senaste 500 åren, i sin bok "Dramatiska damer".

Maria Persson och Nils Hjort presenterar 75 kvinnor, alla med särpräglade levnadsöden från de senaste 500 åren, i sin bok "Dramatiska damer".

Foto: Pressbild

Kultur2019-12-09 06:00

Litteratur

Dramatiska damer

Text: Nils Hjort

Illustrationer: Maria Persson

Historiska media

Desto större blir då upptäckarglädjen när även människans andra genus gör sig tydligt, som i boken ”Dramatiska damer” med korttexter av Nils Hjort och illustrationer av Maria Persson. Sjuttiofem kvinnor, särpräglade levnadsöden från alla väderstreck, goda och mindre goda, framgångsrika och rena bluffmadamerna. Kvinnoöden från femhundra år, ursprungligen formulerade och tecknade på Instagramkonton och nu samlade mellan pärmar. 

Inga idealfigurer men bra berättelser, vilket man får vara tacksam för. Jämlikheten i frågan handlar ju om möjligheten att både män och kvinnor ska kunna falla ut i vilken riktning de vill, till samhällsnyttan eller -skadan, eller mittemellan. 

Inledningsvis kliver en kvinna från 1500-talet rakt ut från sidan, en utomordentligt kraftfull haremsdam hos sultanen Süleyman, från 1530 faktiskt hans äkta maka. Alltså ett normbrott och avsteg från en månghundraårig vana av haremsdamer som en slags samlevnadsform, eller vad det nu ska kallas. Kanske kom hon från de trakter som idag är Ukraina, kanske inte. 

Eller en av de sista i boken, legendaren Wilma Rudolph, hon med det triumfatoriska löpsteget i sprinterloppen på Romolympiaden. Hennes flygande finaler blev ikoniska, för första gången sändes OS över hela världen och Wilmas spurter var bildmässiga. Polio i barndomen, slutade på topp i karriären, därefter välutbildad yrkesmänniska, död alltför tidigt, bara 54 år gammal. 

Jo, de finns ju där, om man bara letar lite extra och inte skriver av alla andra i historiebranschen. Sådana som Gertrud Gussander, född 1872 och den första medicine doktorn från Lunds universitet och grundaren av ett eget sjukhus, Elfgården. 

Riktigt lika uppbyggligt var kanske inte Mary Mallons liv. Hon går till historien som smittbärare, en kokerska som spred tyfoidfeber. Tiden var tidigt 1900-tal och platsen Long Island. Semestrande hyresgäster fick tyfoid i stor skala och snart ringades kokerskan in, hade då redan smitit sin väg men upptäcktes vid nästa epidemi. Med en tranchergaffel jagar hon då iväg sanitetsingenjören som ville ta prover på henne. 

Just så, kvinnor är inte intressanta eftersom de har högre moralisk resning, utan för att de utför minst halva jobbet här på jorden, oftast mycket mer. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!