Bakgrunden till att Norrbottensteatern nu satsar på två klassiker av den dramatiker som är känd som det moderna dramats fader bottnar i skådespelarnas önskan att spela realism.
– Realismen är grunden i skådespeleriet. Man behöver behärska det hantverket för att klara av mer formstarka berättelser. Dessutom tror jag att publiken längtar efter berättelser om människor från A-Ö, säger Maja Runeberg som gör rollen som Hedda.
De två pjäser man valt är Henrik Ibsens mest kända dramer – "Hedda Gabler" samt "Ett dockhem" – inte minst för deras starka kvinnoroller. Den senare dessutom grunden till samtida Hollywoodproduktioner som Dallas.
– Båda pjäserna är intressanta och kommenterar varandra tematiskt. Berättelser med en kvinnlig huvudroll, en härva av lögner och en bedräglig utgång. Ser man pjäserna tillsammans snurrar historierna runt 12 roller som både kämpar för att slå sig fria och låsa fast varandra, säger regissören Rasmus Lindberg.
I takt med att konsumtionen av tv-serier ökat har teatern sökt sig till att erbjuda något helt annat, vilket närmast gjort kostymdrama på teaterscenen omodernt.
– Jag tror att det har med postmodernismen att göra, strävan efter att bryta konventioner, skaka om publiken och vara i ständig rörelse, säger Maja Runeberg.
Rasmus Lindberg menar dock att allt är utforskat på teaterscenerna det senaste 50 åren.
– Det är bara att vända tillbaka till Per Oskarssons nakenpjäser på 1980-talet. Det är svårt att toppa 1990-talet och bjuda på oväntad konst. Därför gör vi en oväntad rörelse och bjuder på en ny upplevelse i Luleå när vi sätter upp en epok, säger han.
Pjäserna kommer att spelas olika dagar men den som önskar kan också boka in sig på en sex timmar lång Ibsen-fest. Då visar man först "Hedda Gabler" och sedan "Ett dockhem".
"Hedda Gabler" gavs ut 1890 och beskrivs som ett utpräglat psykologiskt drama, en studie av en aristokratisk och djup hämmad kvinnas förställda, maktlösa och undergångsdömda försök att finna lycka i livet. Karaktären Hedda ses dessutom som en av de stora dramatiska rollerna på teatern – "den kvinnliga Hamlet".
– Hedda är en mycket mångfacetterad roll som jag från en början hade svårt att psykologiskt förstå. Jag tror att Ibsen skrev den pjäsen för att han tyckte att det var spännande med en ond kvinna på scen. Men om man stryker hans scenanvisningar, exempelvis att hon hånler, framträder blod och liv i den rollen. Nu kan jag förstå varför hon gör som hon gör, säger Maja Runeberg.
Precis som sin kollega Therése Lindberg, som spelar Nora i "Ett dockhem", lyfter de fram Ibsens starka kvinnoporträtt.
– Vi är på scen hela tiden. Det är ovanligt med så spännande kvinnoroller. Att gestalta Nora har varit som att få en riktig käftsmäll. När vi haft genomdrag känns det som jag levt ett helt liv på två timmar. Hon känns så starkt i mig, säger Therése Lindberg.
Det äktenskapsdrama som spelas upp i "Ett dockhem" menar ensemblen skiljer sig inte mycket från nutidens separationer även om en skilsmässa långt ifrån är tabu i dagens svenska samhälle.
– Men smärtan är lika över tid, säger Jonas Hellman Driessen som bland annat spelar Noras man Torvald.
Han menar att även männen är fast i en inskränkt mansroll.
– Torvald är Noras fångvaktare. Han skulle kunna revidera sig själv, men gör det inte och lever inte heller upp till sin frus förväntningar.
Eller som Roger Storm beskriver sin roll som doktor Rank i "Ett dockhem"
– Han är helt instängd i sig själv och har aldrig upplevt kärlek på grund av sjukdom. Han lever sitt liv genom Torvald och Nora och bidrar till Noras instängdhet.