Daniel Goldmann, regissör för "Stenar i fickan" har tillsammans med Rasmus Lindberg bearbetat texten för att uppdatera den till en nutida norrbottnisk kontext. "Originaltexten var ganska sexistisk", säger han.
Under två veckors tid har den lilla ensemblen bakom uppsättningen "Stenar i fickan" repeterat. Och det handlar om precision. De två skådespelarna Tobias Aspelin och Erik Kaa Hedberg ska nämligen dela på 15 roller på en liten yta.
– De olika karaktärerna måste vara mycket tydliga. Samtidigt är det människor vi gestaltar. Vi vill inte göra nidporträtt, säger Daniel Goldmann.
I fokus står två arbetslösa män i yngre medelåldern som hankar sig fram som statister i en filminspelning. Stjärnorna flygs in söderifrån och lokalbefolkningen får stå för särprägeln.
– En filminspelning är en mycket hierarkisk arbetsplats, där statister närmast betraktas som boskap. Men i denna pjäs har statisterna huvudrollen, där publiken får ta del av deras drömmar, misslyckanden, längtan efter kärlek och meningsfull tillvaro säger Daniel Goldmann.
På grund av de många rollerna, som skådespelarna Tobias Aspelin och Erik Kaa Hedberg kliver in och ut ur, ligger regiarbetet på detaljnivå. "Karaktärerna måste vara tydliga", säger regissören Daniel Goldmann.
Ursprungligen skulle Martin Sundbom medverkat i föreställningen men på grund av skada fick Tobias Aspelin hoppa in med kort varsel. Därför finns också en sufflör på plats under repetitionsarbetet för att ge honom en chans att erövra texten.
– Visst det är en hel del jobb med lära sig texten, göra rollarbetet och komma in i berättelsen med kortare repetitionstid. Inte minst är det en del textbearbetning, säger han.
Pjäsen skrevs på 1990-talet av Maria Jones – en berättelse förlagd till Irland. Därför har Daniel Goldmann tillsammans med Rasmus Lindberg bearbetat texten.
– Ärligt var texten lite sexistisk, speciellt när killarna snackar med varandra. Det kändes inte okej. Vi vill gestalta sympatiska killar, även om de inte är helt politisk korrekta. Tiden hade sprungit ifrån dialogen, inte minst efter metoo, säger Daniel Goldman.
"Vi gestaltar människor och aktar oss noga för att skapa nidporträtt", menar ensemblen bakom "Stenar i fickan" På bild skådespelarna Erik Kaa Hedberg och Tobias Aspelin.
Vid Kurirens besök repeteras en scen på den lokala pizzerian i byn där filmstjärnan Felicia Wallander fått rådet att umgås lite med de infödda av sin dialektcoach. Där möter hon en av huvudkaraktärerna, Johan, som hon bjuder in till sitt hotell för att träna på den lokala dialekten. En scen som bjuder på de snabba karaktärsbyten som de två skådespelarna måste behärska.
– Det är både spännande och har varit förvirrande. Därför arbetar vi på detaljplan med exempelvis att byta riktning för att gå in och ut ur de olika rollerna. Ett koreografiskt arbete. Det måste vara tydligt för publiken, säger Erik Kaa Hedberg.
Det är statisterna som har huvudrollen i föreställningen "Stenar i fickan" som berättar om människorna i en liten by i Norrbotten i skuggan av en filminspelning med inflygna stjärnor.