LitterĂ€r speeddejting. Med 760 utstĂ€llare och 3âŻ464 programpunkter Ă€r stĂ€mningen hög pĂ„ Nordens största mĂ€ssa för böcker och dess författare. Dock finns 2023 en dov klang av kris i samhĂ€llet. Ăr det Domedagen som nĂ€rmar sig eller Ragnarök, ett Jahannam, skĂ€rselden? KĂ€nslan Ă€r att vĂ€rldsreligionerna med sina kultursfĂ€rer har en större plats i Ă„rets program och pĂ„ mĂ€ssgolvet. Litteraturen lutar sig ju Ă€ven ofta mot dystopier. Den danske författaren Rasmus Daugbjerg undersöker till exempel, i sin hyllade bok âTrollâ, en ny tid.
â Det var inte sĂ„ stor skillnad att lĂ€sa om troll och studera klimatrapporter. BĂ„da framkallar skrĂ€ckversioner.
Han deltar i ett samtal om dystopier i Norden. Rasmus Daugbjerg berĂ€ttelse handlar om en maktgalen kung, mĂ€nniskor i en by som skadar naturen och ett troll som ska straffa dem. Poeten Jenny Tunedal lotsar oss in i ett fiktivt framtidslandskap dĂ€r Ă€ven islĂ€ndska FrĂĂ°a Ăsberg medverkar. Hennes roman âMĂ€rketâ handlar om ett empatitest för att dela in en persons förmĂ„ga till medkĂ€nsla eller brist pĂ„ moral. HĂ€r ska psykopaterna urskiljas och dĂ€refter bli rĂ€ttslösa. Förra Ă„ret tilldelades hon Per Olov Enquists pris.
â Mitt land bĂ€r pĂ„ en sjĂ€lvbild av att vi sĂ„ oskyldiga, sĂ€ger hon och understryker att hon, trots Islands förhĂ„llandevis stillsamma liv, skrev boken i en orolig tid.
I det biografiska fĂ€ltet samsas det som drar stor publik. TvĂ„ av dem var Jonas Hassen Khemiri, med sin purfĂ€rska roman âSystrarnaâ och Joshua Cohen med âNetanyahusâ som utkom förra Ă„ret (och nu i svensk sprĂ„kdrĂ€kt). Men dĂ€r publiken mer andĂ€ktigt lyssnar pĂ„ Khemiri, mĂ€rks det snabbt att Cohen lockar till skratt. För egentligen ville han ju inte skriva en âhistorisk campusromanâ.
â Jag avskyr historiska romaner med all sin detaljrikedom och sĂ„ de hemska berĂ€ttelserna om unga pĂ„ universitet med sina sexliv. ĂndĂ„ var det dĂ€r jag hamnade, en campusroman!
Mikael Niemi sĂ€llar sig till den biografiska genrens utkant med romanen âSten i sidenâ. Han hade intensiva dagar pĂ„ BokmĂ€ssan, men hann lyssna pĂ„ författarkollegorna Stina Jackson och Marie Lundström nĂ€r de deltar i ett samtal om âAtt lĂ€mna sitt Ă€lskade Norrlandâ.
â Mina förfĂ€der har stĂ„tt som en skuggarmĂ© bakom ryggen pĂ„ mig nĂ€r jag skrivit, sĂ€ger Mikael Niemi.
â De Ă€r fattiga och de Ă€r finsktalande. âNu gör du inte bort dig!â hörde jag dem sĂ€ga. Det har varit svĂ„rt, men vĂ€ldigt roligt, att skriva den hĂ€r boken.
En nöjd utstÀllare Àr Christina Snell-Lumio frÄn HedenÀset. Hon driver Lumio förlag vars storsÀljare Àr Solveig Larssons 14 böcker om stickade vantar.
â Vi har varit med pĂ„ mĂ€ssan sedan 2006 utom, förstĂ„s, de tvĂ„ pandemiĂ„ren. Nu Ă€r det samma fart som tidigare. Det Ă€r viktigt för oss att vara hĂ€r.
Om hon ska framhĂ„lla nĂ„gon enstaka bok faller valet pĂ„ âCitronfjĂ€rilarâ av Lennart Lindquist.
â Boken handlar om tre unga kvinnor pĂ„ Nordkalotten under andra vĂ€rldskriget. En berĂ€ttelse som inspirerats av verkliga hĂ€ndelser. Den borde fĂ„ uppmĂ€rksamhet.
En driven samtalsledare, Kholod Saghir, poet och översĂ€ttare, slog an temat muslimsk feminism och liberalism. Sarah Delshad, med debattboken âMuslimsk feminist? Javisstâ, och den liberale debattören Fredrik Segerfeldt med sin âFrĂ„n Casablanca till ortenâ â dĂ€r han utgĂ„r frĂ„n mötet med sin fru Fatima frĂ„n Marocko â möttes pĂ„ scenen.
â Min idĂ© var att skriva om muslimsk feminism pĂ„ ett kaxigt och lĂ€ttillgĂ€ngligt vis, sa Sarah Delshad som vĂ€nder sig mot den besatthet som den kvinnliga kroppen utsĂ€tts för.
â VĂ„ld mot muslimska kvinnors rĂ€ttigheter förekommer vare sig de har pĂ„ sig slöjan eller inte. I vĂ€sterlandets marknadsekonomi Ă„terfinns en extrem utseendefixering.
â Men du kan vĂ€l inte jĂ€mstĂ€lla en H&M-affisch mot kvinnoförtrycket i arabvĂ€rlden?, undrade Fredrik Segerfeldt och fortsatte:
â Finns det nĂ„gon utvecklad demokrati i dessa lĂ€nder? MĂ€nniskor Ă€r klĂ€mda mellan batongen och tron, som det brukar sĂ€gas.
â Vad Ă€r dĂ„ en hemvist?, frĂ„gade Kholod Saghir.
För Fredrik Segerfeldt Àr det utan tvekan Sverige och han uppmanade de som flyttat hit att se sig som just svensk Àven om man ursprungligen kommer frÄn ett annat land och heter Fatima eller Muhammed.
â Jag hittar mitt rum i andligheten. I detta rum finns det, för mig, en stor tröst och godhet, svarade Sarah Delshad som har kurdiskt pĂ„brĂ„ och vĂ€xte upp i GĂ€vle.
Med sÄ talföra och engagerade författare gÄr 45 minuter snabbt.
I nĂ€sta stund stĂ„r jag framför Sveriges första kommunpoet. Jimmy Alm! Ni vet han som rev upp en storm i (men mest utanför) Tranemo. I en enkĂ€t sĂ€ger 87,8 procent att de upplever det som positivt för Tranemo med en egen kommunpoet. Nu finns en fyllig bok med starka, berörande dikter. Responsen Ă€r stor, som till exempel:âFy fan, vad fint Jimmy â jag börjar nĂ€sta grina! TACK!!!â (Anna Engman Engberg, arkivarie pĂ„ Tranemo och Ulricehamns kommun).
FÀller en tÄr. Dags för en egen poet till alla kommuner.