Tomas Bannerhed läste högt ur sin bok "En vacker dag" som kom ut år 2022 och bygger på en 19 timmar lång vandring den 25 maj på Lovö i Stockholmsskärgård. "Jag gick genom öns olika naturtyper och skrev ned mina reflektioner och iakttagelser", säger han.
– Det finns fågelskådare som letar livskryss i Afrika. Varför inte göra som Harry Martinsson och studera en grästuva i ens närmiljö, säger han.
Författaren Tomas Bannerhed har gjort sig känd som en sann naturvän och inte minst en genuin fågelälskare. Därför kan det vara svårt att förstå hans icke förhållande till naturen under sin första del av livet. Född och uppvuxen på en lantgård i Småland fanns naturen och fågellivet runt hörnet, istället var det hans bortalängtan från gården som präglade synen på världen.
– Min far var psykisk sjuk. Jag såg bara livet nära djur och natur som slit och släp. Det fanns ingen glädje, säger han.
"Det finns så många fina naturskildrare i Sverige", säger Tomas Bannerhed och nämner Kerstin Ekman, Harry Martinsson och Gunnar Brusewitz bland annat.
Det som blivit en stor del av hans författarskap, naturskildringarna om skogen, blommorna, djuren, fåglarna, sjöar och myrar var då ovidkommande. Den unga Tomas Bannerhed hängav sig istället till ett liv som högpresterande med önskan om att bli sedd och bekräftad, med flashiga jobb, krogrundor och pengar.
Men så kom livskrisen. Då var han 30 år fyllda, och kände djupt inombords, att han levde ett liv bortom sig själv.
– Jakten på att prestera och därmed få bekräftelse. Nej, det var inte jag, säger han.
Systrarna Linnea, Märta och Karin Nylund är starka drivkrafter bakom Nattfestivalen i Korpilombolo som nu hålls för 19:e gången.
Han sökte in på författarskolan på Biskops Arnö, påbörjade romanen "Korparna" som senare slog ned som en bomb och belönades med Augustpriset år 2011 – en berättelse som år 2017 även förvandlats till långfilm. Men först var han tvungen att bli fågelskådare för att få liv i sin debutroman.
– "Korparna" var först en berättelse om en son, en far och ett köksbord. Ingen vidare historia och fantasin tröt. Det var först när jag kom på att sonen Klas i romanen skulle vara fågelskådare som berättelsen flög – MEN det krävde en grundlig research av mig själv.
Korpilombolos bygdegård är en av samlingsplatserna under Nattfestivalen där många samtal och föreläsningar ges.
Tomas Bannerhed inledde en självbildningsprocess. Han läste 100-tals böcker av olika svenska prosaiska landskapsböcker, pluggade arter och inte minst gjorde egna fältstudier av naturens mångfald på ön Lovö i Stockholmsskärgård där han med en fälthandbok, kikare och anteckningsbok sökte precisionen och variationen för att fånga naturens mångfald språkligt.
– Jag måste erkänna att det var språket, mer än zoologin, som inspirerade mig som författare. Det finns en sådan skönhet i terminologin för fåglar. Fåglar kan ha en vindspegel, en över- eller under gump. De kan rugga och har namn som Aftonfalk, Nattskärra, Sommargylling... Men svin, häst, katt, hund, ko har helt enstaviga namn. Jag menar, att fåglar och blommor fått all skönhet i språket – att läsa dess artbeskrivning är liknande poesi, med samma förtätning i språket, säger han.
Den colombianska läkaren Ernando Salcedo, fick hoppa in i sista stund för att berätta om myggornas betydelse i vårt ekosystem sedan myggexperten Anders Lindström tvingas avboka sin medverkan på grund av sjukdom i familjen.
Tomas Bannerheds debut "Korparna" följdes upp av romanen "Lugnet" som kom ut 2018 och handlar om den mycket olyckliga och ensamma mannen Urban vars hobby är att samla på fågelägg. En berättelse inspirerad av verkliga händelser i-bland annat Stekenjokk där en äldre lärare och en jazzmusiker visade sig systematiskt stjäla ägg från fridlysta och eftertraktade rovfåglar.
– Det är en stor handel på nätet, inte minst för stora falkar som människor i arabländerna efterfrågar. Där har man en lång tradition av tämja falkar och därför säljs ägg för miljonbelopp för att kläckas i maskiner och under uppväxten präglas av människor, säger han.
Sedan utgivningen av "Lugnet" har Tomas Bennerhed gett ut ytterligare två böcker: "En vacker dag" från 2022 samt "Hemma vid myren" 2023 – båda en hyllning till naturen och dess läkande kraft för människan.
– Idag förstår jag vidden av utdikningen av myrmarker i Småland på 1870-talet. De var hjältar som räddade folket från svält. Idag 150 år senare vet vi att utdikningen släppt ut lika mycket koldioxid som vår samlade transportsektor. De var hjältar då, idag, de värsta klimatbovarna, säger Tomas Bannerhed.
Tomma rum, en självorganiserad plattform för kulturellt och konstnärligt utbyte, höll residens i Korpilombolo i somras. Under Nattfestivalen har de återkommit och ger tre olika utställningar under festivalen. På bild Ylva Eklöfs "Vargtimmar".
Solveig Thoroddsens installation "Apocalypse Garden Party".
Konstnären Ragnhild Margaretha Taranger "Krüger" från Norge söker sitt kvänska språk i den konst hon ställer ut under Nattfestivalen.
Det ges plats till många samtal under Nattfestivalen. Här diskuteras möjligheten att malaria även skulle kunna börja spridas med mygg i Norrbotten.