– Det är en mycket spännande miljö att forska om, säger historikern Lars Elenius.
Upprinnelsen till projektet bottnar i frågor guiderna och museipedagogerna fått av besökare. Frågor och frågeställningar som saknat svar.
– Därför tog jag kontakt med Lars Elenius. Det behövdes ny kunskap och nya rön, säger museipedagog Beatrice Norberg, museipedagog.
Projektet har löpt under något år och nu kommer alltså tredje temaboken med syfte att fördjupa förmedlingen av världsarvet Gammelstads kyrkstad. Häftet ingår i en serie om fyra som börjar med boken "Möten mellan olika folk – den mångkulturella kyrkstaden i Gammelstad", följt av "Staden som steg upp ur havet – landhöjningen och landskapets förändring" och nu "Kyrkstadens förändring – husens former och dess sociala funktion".
– Kyrkstugorna växte ju upp runt kyrkan på 13-1400-talet som ett tillfällighetsboende. Hit kom man när man var ledig. Det förändrades 1621 när halva kyrkplatsen blir stad och östra sidan av kyrkbyn görs om till borgarägda tomter. De som tidigare haft kyrkstugor på markerna tvingas riva eller flytta sina hus. Det syns tydligt på den första tillförlitliga kartan från 1817 med utpekade stora kvarter med bondgårdar på östra sidan, säger Lars Elenius.
Han menar att kyrkstaden i mångt och mycket påminner om Gamla stan i Stockholm. Byggd som en medeltida stad, tätt och med trånga gränder, eftersom man byggde nära vatten, något som förändrats i och med landhöjningen.
– Men den täta och trånga medeltida känslan finns kvar än idag. Inte minst de norrländska "laxkarlarna" och "botnakarlarna" hade sin tilläggsplats i Gamla stan vid Fiskartorget och tog med sig influenser hem, menar han.
En annan sak han lyfter fram i häftet är kyrkstugornas dörrar som en statusmarkör med tydliga spår av kung Gustaf III vurm för nyklassicism.
– Gustaf III gjorde en resa till Italien och besökte Pompeji i slutet på 1700-talet. Han blev tagen av det skönhetsidealet och påverkade vid sin hemkomst den nationella arkitekturen mot nyklassicism. Vilket vi kan se spår av på kyrkstugorna med sina triangelformade ytterdörrar. Ett formspråk som via arkitekter och handelsmän vandrat upp genom landet, säger Lars Elenius.
Han betonar också kyrkstadens betydelse som social mötesplats och har intervjuat människor som ärvt och förvaltat kyrkstugor i generation.
– Slående är att rörlighet har präglat människan genom historien. Det vill säga att vi alltid tagit intryck och påverkats av andra kulturer, säger Lars Elenius.