Mats Wikströms bronsskulptur "Heilande ekorre" stals från Konsthallen i Luleå - den första stölden i Konsthallens historia.
I april försvann pandemilagen och kulturvärlden vädrade en försiktig optimism med förhoppning om att publiken skulle återvända till landets scener. Men det har gått lite trögare än förväntat. Och som lök på laxen – höga elräkningar och tunnare plånböcker samtidigt som den nya regeringens kulturbudget innebär en miljard mindre till kulturen. "Några tuffa år väntar också för kultursektorn", slog den nya kulturministern Parisa Liljestrand (M) fast efter hennes utnämning i oktober.
Den nya regeringen ska också låta experter ta fram "en svensk kulturkanon". Beskedet finns i det nya Tidöavtalet efter en valrörelse där public service, "menskonst" och folkbildning hamnat i skottgluggen med Sverigedemokraterna som pådrivare av en ny kulturpolitik.
Den 24 februari i år inledde Ryssland en storskalig militär invasion i Ukraina och medan chockvågorna spred sig över världen diskuterades bojkott av allt ryskt. Metropolitan i New York klippte allt samarbete med institutioner som uttrycker stöd för Putin och konstbiennalen i Venedig stoppade regimtrogna ryssar.
Samtidigt hamnade den ukrainska litteraturen i strålkastarljuset, när förlagen började leta efter ukrainska röster. I Sverige skrevs antologier och scenkvällar hölls med författare från både Ukraina och Belarus, bland annat höll Norrbottensteatern en kväll för Ukraina.
Mer lokala protester skedde, bland annat i januari, när samiska artister protesterade mot den planerade gruvan Kallak i Jokkmokk och Konsthallen i Luleå drabbades av sin första konststöld.
Konststöld på Konsthallen
Mats Wikströms bronsskulptur "Heilande ekorre" stals från Konsthallen i Luleå i januari. Bronsskulpturen är en av sju ekorrar han gett mänskliga, otillbörliga aktiviteter. "För mig är det lika främmande att människor blir nazister som att finna en heilande ekorre i skogen", förklarar han sin gestaltning. Bronsskulpturen till ett värde av 11 000 kronor återfanns senare på ett köksbord på Örnäset hos en kvinna som fått det i gåva. Konsthallen inledde en översyn av sina säkerhetsrutiner.
"Historjá – stygn för Sápmi" är en porträttfilm om konstnären Britta Marakatt-Labba och hennes konst, men filmen handlar också om klimatkrisen och gruvdriften som hotar hela den samiska kulturen.
Hyllad konstnär och film
Konstnären Britta Marakatt Labba fick sitt stora genombrott vid Documenta med sitt 24 meter långa broderi "Historjá" som berättar om samernas historia. I år hade dokumentärfilmen "Historjá – stygn för Sápmi" premiär där publiken får följa henne och hennes renskötande familj genom alla årstider i skuggan av klimatförändringarna. Filmen blev Guldbaggenominerad som Bästa dokumentärfilm och har visats på SVT. Britta Marakatt Labba ställde också ut vid årets Venedigbiennal.
Anders Sunna medverkade för första gången på Venedigbiennalen med konstinstallationen "Illegal Spirit of Sápmi".
Sápmi på Venedigbiennalen
Den 23 april öppnade "The Milk of Dreams", den 59:e upplagan av Venedigbiennalen. Och inbjudna att delta var två av länets konstnärer, nämligen Anders Sunna och Britta Marakatt Labba. Anders Sunna Medverkade med den 15 meter långa konstinstallationen "Illegal spirit of Sápmi" på Nordiska paviljongen som detta år var en samisk salong. Marakatt Labba ställde ut nio olika broderier i den stora huvudutställningen.
Benny Englund, ordförande KiN och Ulf Renberg, museiintendent Försvarsmuseet i Bodens nya konsthall som invigdes på nationaldagen.
Ny konsthall i Boden
På nationaldagen invigdes en ny konsthall i Försvarsmuseet lokaler i Boden. Först ut var en Sommarsalong, arrangerad av Konstnärer i Norr, KiN. Det var när Konstgillet i Boden tvingades flytta ut ur sina lokaler i Enter Galleri som Ulf Renlund, museiintendent på Försvarsmuseet fick i uppdrag att hitta en ny lokal. Det blev tre rum i museets lokaler som gjorts om till konsthall, där föreningar kan hyra in sig i väntan på att någon vill ta över driften.
I somras var det premiär för Bottenvikens kulturbåt - en satsning för att erbjuda kulturupplevelser i Luleå skärgård.
Kulturbåt lättade ankar
Bottenvikens kulturbåt lättade ankar för en sommar i Luleå skärgård. Med två kulturkryssningar och två havskonserter inleddes satsningen på att erbjuda en flytande kulturscen i skärgården. "Det var nu eller aldrig", sade Ulrika Kommes, Laponia rederi som i samarbete med föreningen To Nord och Kind Exploring stod bakom sommarens kulturupplevelser. Nästa år hoppas man kunna utöka konceptet från Haparanda ner till Skellefteå.
Liv Aira är producent, koreograf och dansare i föreställningen "Skájdde".
Comeback vid Storforsen
Dansföreställningen "Trolltagen" har spelats många gånger på naturscenen vid Storforsen, men i somras var det ett helt nytt danskonstverk som tog plats på denna vackra scen. "Skájdde" berättade om den mäktiga samiska kvinnan Rika Maja som enligt legenden ska ha gömt skatter av mynt i Akkanålkes bergsskrevor. Initiativtagare var Liv Aira från Jokkmokk som står för både projektidé, manus och koreografi.
I det nya biblioteket i Kiruna har man eftersträvat att skapa en lokal anknytning med fjälltema på barnavdelningen.
Nytt kulturhus i Kiruna
När Kirunas nya centrum invigdes i höstas öppnade även kulturhuset Aurora. Förutom att Kiruna Konstgille äntligen fått ett eget rum för konsten stod även det nya biblioteket klart. Flytten av biblioteket har planerats i 13 år – ett guldläge eftersom personalen varit med i hela processen, enligt Sanna Barsk, biträdande bibliotekschef. Bland annat har man eftersträvat en lokal anknytning med fjälltema på barnavdelningen.
Christina Zetterlund var tillsammans med Onkar Kular curator för Luleåbiennalen 2022.
Konst och hantverk
Den 15 oktober öppnade Luleåbiennalen 2022 på ett antal platser i länet under temat "Hantverk & konst". Curatorerna Christina Zetterlund och Onkar Kular hade under ett års tid rest runt för att söka kunskap om länets specifika förutsättningar och fastnat för tre fokuspunkter som rör "is och snö", "ektraktivism" och "hantverk bortom ödemarken". Bland annat ville de lyfta frågor som rör kylans politik samt hantverk i utveckling.
Annelii Backman efterträdde Anna Jirstrand Sandlund som länsmusikchef för Norrbottensmusiken i år.
NEO lämnar länet
I slutet på november togs beslut om att Norrbotten NEO inte längre kommer att vara en del av Norrbottensmusikens verksamhet och att man nu söker en ny huvudman. Samtidigt ges Norrbottensmusiken i uppdrag att se över sin inriktning och skapa ett flexiblare musikliv i länet. "Norrbotten NEO saknar sin lokala anknytning till länet och når få av Norrbottens medborgare", sade Annelii Backman som blev ny länsmusikchef efter Anna Jirstrand Sandlund.
Elitsoldaten Petra Malm från Kiruna klev in som ny programledare för Robinson i år, men innan dess debuterade hon med boken "Kodnamn Pam - mod rädsla sårbarhet".
Elitsoldat debuterade
Petra Malm från Kiruna var den första kvinnliga soldaten i Särskilda operationsgruppen SOG. I år har hon debuterat, inte bara som programledare för tv-serien Robinson, utan även gett ut sin första bok. "Främst skrev jag boken för att inspirera människor att reflektera över sin liv", sade hon i en intervju i Norrbottens-Kuriren (NK 2022-03-26). Bland annat berättar hon om sina åtta vändor till Afghanistan i "Kodnamn Pam - mod rädsla sårbarhet".