– Jag började bara skriva ned mina barndomsminnen. Att det blev en bok förvånar mig. Jag har aldrig drömt om att bli författare, visste inte ens att jag kunde skriva, utan tänkte att det skulle bli en berättelse som två av mina kompisar skulle läsa, säger han.
Mikael Yvesand är uppvuxen i Luleå och det var under hans dryga sex år i Berlin som längtan hem till Sverige började manifestera sig i ord på papper.
– Det låter häftigt att bo i Berlin, men jag levde ett ganska tråkigt liv. Jag jobbade, gick hem, tog promenader med hunden och sov. Inga ravefester för mig, säger han.
Det var också under promenaderna på Berlins gator som han i tankarna började resa hem till barndomens händelser och kvarter i Luleå – en tillvaro där han hängde med sin kusin Jocke och kamraten Davve på dagisgårdar, hemma hos varandra och stugan på Lövskär. Kanske, menar han, är det avståndet och att han inte kan tyska som gjorde att han blev ganska själv med sina tankar.
– Det var som att gå runt i ett radiobrus. Luleå blev konstigt nog mer exotiskt än Berlin när jag tittade tillbaka på min uppväxt och mina kompisar.
Han började skriva ned fragment från barndomen, vardagliga händelser som fick ett eget liv – exempelvis som frågor som varför Robert Brännholms styvfarsa Rajje alltid döljer sig till hälften när man hälsar på. Föddes han bakom ett plank? Eller hur mycket chips tål egentligen en kropp. Det vill säga en ganska lös sammansatt äventyrsroman där tonårspojkar driver runt kravlöst, tältar i en rondell och bor i stugan på Lövskär utan vuxen närvaro två sommarveckor år 1999. Inte helt olik PC Jersilds roman "Barnens ö", en bok Mikael Yvesand själv inte läst eller hört talas om innan.
– Jag gillar inte handling i film och avskyr intriger. Jag skrev en bok jag själv skulle vilja läsa där små, onödiga vardagliga detaljer och samtal flödar. Det oförklarliga är intressant. Jag gillar frågetecken. Se bara vad som hände med serien "Twin Peaks" när David Lynch till slut tvingades avslöja vem som mördade Laura Palmer.
Parallellt med de tre kamraternas till synes planlösa tillvaro i brytpunkten mellan barn och vuxen sker alltså ett mord på Hertsön. En hel familj skjuts till döds och som läsare får man ta del av vittnesmål från fiktiva förundersökningsprotokoll.
– Mord är spännande och jag älskar att läsa förundersökningsprotokoll där små banala saker, som iakttagelser av en man i röd keps, kan bli viktigt och avgörande. Det är sylvasst och magiskt.
Familjemordet i "Häng city" är inspirerat av ett verkligt mord som skedde på Bergnäset på 1970-talet där en pappa mördade sin familj och sedan sig själv.
– Min farmor och farfar bodde i huset bredvid på Bergnäset – en händelse som återberättats för mig. Jag minns hur jag tittade på huset och undrade hur ett hus som såg ut som alla andra kunde rymma ett sådant hemskt mörker. Ofattbart, säger han.
Idag har han mycket liten kontakt med Jocke och Davve. De bor kvar i Luleå medan Mikael Yvesand flyttade från sin barndomsstad direkt efter gymnasiet.
– Berättelsen är mitt sätt att visa för dem att de finns kvar i mina minnen. Inte minst Jockes tankevärld var tacksam att återberätta. Han hade ett helt eget uttryckssätt, tänkte mycket och var filterlös. Extremt rolig.
Har du fler bokprojekt på gång?
– Jag har samlat på mig idéer, men vad det blir vet jag inte. Jag ser mig ju inte som författare även om det varit roligt att bedömd som en författare och att folk gillar det jag skriver, säger Mikael Yvesand.