Sven Nyberg är bondsonen från Värmland som är en av papporna till den populära kursen "Kreativt skrivande" vid Luleå tekniska universitet. Vid starten 1979 hade kursen namnet "Skapande svenska".
– Det började som ett tidsfördriv under pandemin. Jag började skriva limerickar på olika ortsnamn i Sverige och publicerade dessa verser för mina vänner på Facebook. Så småningom var det så många att det blev en liten bok, säger Sven Nyberg.
"En mullig mö ifrån Malkom
hon var en utbildad tolk som
översatte polsk poesi
med undermening i
och det tyckte mycket folk om."
"En händig herre från Molkom
han snickrade hop en holk som
alla starar ville ha
för den var varm och bra
och den tyckte också folk om"
Ovanstående limerickar är ett exempel på när Sven Nyberg under en sömnlös pandeminatt försökte hitta på en vers på det svåra ortsnamnet Molkom.
– Det blev som en sport. Jag gav mig själv utmaningen att skapa en limerick varje dag ett tag under mina promenader vid Notvikens stränder. Men just Molkom verserna föddes en natt i takt med min fru Katarinas musikaliska snarkande, säger han och ler.
Vi träffas hemma hos Sven Nyberg där jag hänvisas till Värmlandssoffan – en gammal utdragssoffa i trä som Sven Nybergs föräldrar sov i på bondgården i Botilsäters socken på Värmlandsnäs.
– Det är i denna soffa jag blev till, säger han och häller upp kaffe i rödmönstrade koppar som en gång inköptes till studentrummet i Uppsala där Sven Nyberg läste till adjunkt i svenska och historia under 1950-talet.
Och troligen hade aldrig denna artikel blivit skriven om inte Sven Nyberg flyttat till Överkalix efter avslutad examen i Uppsala. Där bodde han i fem år innan han 1968 flyttade till Luleå för att tjänstgöra vid Lärarhögskolan. Resten är vad man brukar säga historia.
För kanske hade aldrig den populära kursen i det som idag kallas "Kreativt skrivande" vid Luleå tekniska universitet blivit av om inte Bengt Andersson, dåvarande Bildningsförbundet, tagit kontakt med Sven Nyberg.
– Bengt Andersson jobbade för att amatörer skulle börja skriva. Bland annat gavs det ut ett antal antologier under titeln "Norrbotten berättar" och kursdeltagarna visade ett stort intresse för en utbildning i skrivande på högre nivå. Därför åkte jag till Österbotten i Finland, till en folkhögskola utanför Vasa, där man jobbade med amatörer och finlandssvenska författare. Där hittade jag en modell för hur man kan utveckla skrivande amatörer, inte minst betydelsen av att uppmuntra det som är bra i en text för den kreativa utvecklingen, säger han.
Idag är han noterbart generad över de pedagogiska metoder han använde sig av i början av sin lärarbana.
– Då rättade jag med rödpenna kråkor i kanten för grammatiska fel. Det är en värdelös pedagogisk metod som dödar kreativiteten, säger han.
Men de tidigare lärarmisstagen har han rättat till med råge – inte minst under sin långa karriär som adjunkt under hela 1980-talet och vidare efter sin pensionering vid kursen Kreativt skrivande. Nu håller han sedan tio år tillbaka en studiecirkel i skrivande för äldre varannan vecka under Vuxenskolans paraply.
– Vi kombinerar litteraturstudier med egen produktion – mycket populärt. Många har varit med under många år och blivit vänner, säger han.
Och för Sven Nyberg, som menar att poesi är den mest praktiska av alla genrer, eftersom det på ett minimalt utrymme kan spegla en hel värld, är poesin det ultimata språket.
– Kanske för att jag själv inte är en naturlig berättartalang. Jag har bara skrivit en skönlitterär deckare för radion förutom en doktorsavhandling och pedagogiskt material. Men jag har gett ut sex diktsamlingar innan "Limerickar från Norrbotten och andra ställen". Det är en bra spegelbild av mitt författarskap, säger Sven Nyberg.