Lena Israelsson, ursprungligen från Luleå, är en prisad odlingsprofil och delade med sig av sina kunskaper om att odla i norr vid en välbesökt föreläsning på Luleå Stadsbibliotek.
– Äntligen har jag fått komma till min hemstad Luleå, var journalisten och trädgårdsboksförfattaren Lena Israelssons inledningsord när hon mötte odlingsintresserade Luleåbor.
För det var under ungdomsåren i Luleå hennes odlingsintresse föddes, inspirerad av en finsk granne som hade hållit liv i odlingstraditionen.
– Då var det nästan ingen som odlade här i Norrbotten, säger hon.
Idag bor hon i Stockholm och odlar på en kolonilott på Södermalm där hon inte minst lär sig av sina kinesiska odlingsgrannar. Hon har skrivit ett tiotal faktaböcker. Hennes bok “Handbok för köksträdgården”, som kommit ut med flera upplagor, betraktas som ett standardverk inom odling men på plats i Luleå handlar det främst om odling i norr. Och inte minst jordens betydelse för att lyckas med sin odlingsdrömmar.
Därför börjar hon hela sin föreläsning med en bild på Nils Tiberg, en kontroversiell pionjär tillika professor på Luleå tekniska universitet.
– Han introducerade maskmyllan, jord jag fortfarande använder eftersom den till och med är bättre än kökskompost, säger hon.
Lena Israelsson har nämligen gjort sig känd som en stark förespråkare för att tålmodigt skapa sin egen jord istället för att köpa dyr jord i affärer och ingår i projektet "Halvera torven"
– Det hobbyodlare köper i påsar är torv, inte jord. Det fungerar det första odlingsåret, men efter fem år finns ingen näring kvar. Dessutom står torvbrytning för stora mängder koldioxidutsläpp i atmosfären vilket definitivt inte är klimatvänligt. Det är den naturliga jorden som ska tillföras organiskt material som gräsklipp, stallgödsel, tång, kompost och bokashi. Det är ett långsiktigt arbete, men det lönar sig. Med tiden får man en porös fin jord där marktäckningsmaterial som lövmull och grenflis ger fin näring, säger hon.
"Köp inte, utan gör din egen jord", är Lena Israelsson största budskap och tips för att lyckas med sin odlingsdrömmar var man än bor.
Hon lyfter också betydelsen av växtval, där det finns kallvädersväxter och varmvädersväxter. Till den senare gruppen hör exempelvis tomater, aubergin, gurka, chili och potatis. Medan exempelvis spenat, dill, persilja, morot, palsternacka, sallad, bondböna, pak choi, sallad, mangold, ruccola och lök tillhör kallvädersväxter.
– Faktiskt 80 procent av grödorna är kallvädersväxter där exempelvis grönkål tål kyla ned till - 14 grader.
Hon betonar också kunskapen om att skilja mellan långsamma och snabba grödor.
– Och så har ni här i norr ett underbart klimat för ärtor. Jag är avundsjuk.