– Jag ser fröerna som avancerade hårddiskar. De innehåller extremt mycket data – information om hur hög en planta ska bli, hur bladen ska se ut, och vad den ska producera. Allt är redan kodat och klart där inne.
Tidigare Luleåbon Anna Liljemalm, numera boende i Stockholm, har skrivit den populärvetenskapliga boken ”Frö – på jakt efter framtidens mat”, illustrerad av fotografen Erik Abel från Umeå och utgiven på bokförlaget Natur & Kultur.
– Fröet är grunden för det som ligger på våra tallrikar, så på det viset spelar de en huvudroll i våra liv, både i Sverige och resten av världen, säger hon.
Förr i tiden, medan de flesta levde på självhushåll, var det en självklarhet att odla sin mat och i slutet av säsongen spara utsädet av de finaste grödorna.
Anna Liljemalms mormor och morfar var lantbrukare och tack vare dem väcktes tidigt hennes intresse för odlingar. Som barn fascinerades hon av hur exempelvis ett pyttelitet tomatfrö som man satte i jorden några månader senare kunde växa till en gigantisk planta som gav stora mängder tomater.
– Idag däremot när de flesta jobbar som nätverkstekniker, tandläkare eller i alla möjliga andra yrken, så har vi litegrann tappat kontakten med hur allting egentligen började.
I Sverige där hälften av all mat vi äter importeras har vi kanske ännu mer tappat känslan för varifrån maten kommer, tror hon.
– Mängden odlingsbar mark i världen minskar på grund av klimatförändringarna. Att mätta jordens befolkning har sällan varit så svårt som nu. Fröerna har en nyckelroll i att minska hungern i världen.
Anna Liljemalm har i många år bevakat frågor om vetenskap, klimat och mat. I arbetet med reportageboken har hon intervjuat alltifrån småskaliga bönder, storskaliga odlare till växtförädlare och forskare. Det har fört henne till så vitt skilda platser som Kenya, Nepal, olika svenska odlingar och till det globala frövalvet på Svalbard, som invigdes 2008 och blivit känt som ”domedagsrummet”.
– Det finns idag cirka 1650 frölager runtom i världen, men flera har förstörts i krig och naturkatastrofer, berättar hon.
I den naturligt kalla miljön, långt från världens konflikter, i en nedlagd gammal kolgruva på Svalbard, är det optimalt att frysa ner fröerna för att bevara dem för framtiden, och här har det skapats ett slags global back-up.
– Om det händer något med de nationella fröbankerna så kan de begära tillbaka sina fröer från Svalbard, berättar hon.