Fotoutställning belyser postindustriellt landskap

Norrbottens industriella kulturlandskap har intresserat fotografen Hans Granqvist under en lång tid. Nu visar han sina bilder från Svartön i Luleå vid en ny utställning i restaurang Malmen ute vid SSAB.

Han Granqvist, "Svartön 7", färgfotografi

Han Granqvist, "Svartön 7", färgfotografi

Foto: Hans Granqvist

Kultur2020-12-09 07:00

– Min ambition har inte varit dokumentär, snarare har jag velat skildra en känsla där både melankolin och det vackra getts plats, säger han.

Fotografierna som visas i utställningen togs vid millennieskiftet. Då stod fortfarande många av Svartöns industrilokaler kvar, trots att verksamheterna lagts ned. Idag finns bara hamnpiren kvar som ett minne av en svunnen tid. Fotografierna har publicerats i boken "Svartön" som Hans Granqvist gav ut år 2000 tillsammans med skribenten Peo Rask och konstnären Peter Sundström.

– Den övergripande idén för oss alla tre var att skildra ett norrbottniskt kulturlandskap men också en spännande och, inte minst, en viktig plats ekonomiskt för länet. Malmen och gruvnäringen är ju tillsammans med skogen och vattenkraften våra stora råvaror, säger han.

Intresset för landskap som uppstår när råvaror utvinns föddes redan på 1990-talet i samband med att Hans Granqvist gjorde filmen "Gropen" tillsammans med filmaren Anders Bohman och Torkel Wennman. En dokumentär berättelse med fokus på Malmberget, där gruvbrytningen, som en gång skapade samhället, nu rycker upp dess liv och rötter.

– Det var också en tid då debatten om det postindustriella samhället var tongivande. Det vill säga att Sveriges ekonomi skulle förändras i grunden i samband med internets intåg på den globala arenan och tron på en växande tjänstesektor. Dessa samhällsfrågor fanns med i bakgrunden när vi påbörjade arbetet med boken "Svartön".

Medvetet valde Hans Granqvist att endast fotografera de övergivna byggnaderna. Bilder av rostiga fasader, uttjänta lyftkranar och enorma transportsystem som tillsammans formar berättelsen om en dåtid när malmindustrin var högst närvarande mitt i staden.

– Nu har skeppningen av malm flyttat längre ut från stadskärnan, på gott och ont, tycker jag. Luleå förlorade lite av sin charm som hamnstad, säger han.

Intresset för de sår och förändringar som uppstår vid utvinning av råvaror är fortfarande högst levande för Hans Granqvist. Både vattenkraften och inte minst skogen ingår i hans fortsatta belysning av Norrbottens postindustriella platser.

– Jag har funderat mycket på vad en skog är. Jag menar, egentligen är det ett odlingslandskap bestående av träd i stor utsträckning. Därför har jag fotograferat många kalhyggen, men även gamla militära fort intresserar mig.

Fotnot: Utställningen visas fram till och med 10 januari.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!