"Det samiska kulturarvet ska tillbaka till Sápmi"

Vid sjön Lillsaivis ligger den mycket gamla samiska offerplatsen Unna Saiva som används i 1 000 år. En helig plats som leget helt orörd i 300 år innan arkeologen Gustaf Hallström kom dit 1915.

Den samiska offerplatsen Unna Saiva, ligger i den södra delen av Gällivare kommun, vid sjön med samma namn. Offerplatsen med dessa två offerstenar har använts från 500-talet till 1600-talet och grävdes ut av arkeologen Gustaf Hallström som tog med sig 600 föremål från platsen till Historiska museet i Stockholm.

Den samiska offerplatsen Unna Saiva, ligger i den södra delen av Gällivare kommun, vid sjön med samma namn. Offerplatsen med dessa två offerstenar har använts från 500-talet till 1600-talet och grävdes ut av arkeologen Gustaf Hallström som tog med sig 600 föremål från platsen till Historiska museet i Stockholm.

Foto: Kerstin Andersson

Kultur2020-09-16 06:00

– Han tog med sig 600 samiska föremål till Historiska museet. Nu vill vi återbörda vårt kulturarv till Sápmi, säger Kerstin Andersson, Amnesty Sápmi.

Men vi backar bandet. Skriver år 1915 då en besviken Gustaf Hallström skriver till Stockholm. Han har vandrat i fjällen i jakt på fynd, men knappt hittat någonting. Men ett tips från en same i hans följe för honom långt ner i skoglandet, till platsen Guobbat, där man tar in hos skogssamen och hemmansägaren Paulus Nilsson Granberg. Det är sedan Paulus Nilsson Granberg som den 9 augusti 1915 blir följets vägvisare på stigar i skogslandskapet i hällande regn. Väl framme vid offerplatsen och de två offerstenarna hittar man snabbt ett stort ben- och hornlager samt att man ser några metallföremål.

Samma kväll, tillbaka i Guobbats, skriver Gustaf Hallström ett entusiastiskt brev till riksantikvarien Bernhard Salin; "Ärade broder! Äntligen lön för mödan".

Man gräver under de följande fyra dagarna och Gustaf Hallström lämnar Unna Saivas med 600 föremål som han tar med sig till Historiska museet i Stockholm – där är de kvar än idag.

Det äldsta metallföremålet är ett kors med keramikinläggningar från 900-talet. Men i denna kulturskatt finns även smycken, guldpaljetter, många pärlor och mynt från både Tyskland, England och Holland. 

– Samer har en lång historisk handel långt ned i Mellanöstern. Det visar dessa föremål. Forskare menar att dessa sjiele-offer, personliga offergåvor, användes för att bota sjukdomar, tacka för en barnafödsel eller hålla sig väl med de döda. Dessutom hittade man mycket djurben, främst renhorn och kranier från stora sarvar som offrades för att nå framgång i rennäringen. Men man har också hittat kranier från björnar, som egentligen är heliga i den samiska kulturen, men offrades för återfödelse, säger Kerstin Andersson.

Tillsammans med andra samer driver hon nu frågan om att återbörda dessa samiska kulturföremål till Sápmi.  Kontakt har tagits med chefen för de arkeologiska samlingarna på Historiska museet och en dialog har inletts.

– Drömmen vore att de hamnade på Gällivare museum, men om det museet inte lever upp till kraven, skulle Àjtte fjäll- och samemuseum vara ett alternativ. Det viktiga är att de samiska kulturföremålen återbördas till Sápmi. Det handlar om vår historia. Därför är det viktigt att föremålen kommer hem.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!