Att vara konstnär har blivit en klassfråga, enligt intresseorganisationerna.
Att leva som konstnär är ofta knapert, det visar den rapport som Konstnärsnämnden på uppdrag av regeringen har tagit fram om konstnärers förutsättningar för skapande. Medianinkomsten låg 2014 på 217|800 kronor, vilket är 75 procent av hela befolkningens medianinkomst i samma åldrar, 20 – 66 år. Konstnärernas inkomster har visserligen ökat med 4 procent sedan 2004. Men motsvarande ökning för hela befolkningen ligger på 18 procent, så glappet har alltså växt under den kartlagda tioårsperioden.
– Det är anmärkningsvärt att kulturskapares löner har halkat efter så mycket. Även om rapporten på många sätt bekräftar den bild vi redan har trodde vi inte att det var så stora skillnader, säger Ulrica Källén, verksamhetsledare på Klys, som företräder yrkesverksamma kulturskapare.
En orsak till de minskade inkomsterna är att det har blivit svårare för konstnärer att få tillgång till sociala trygghetssystem, som a-kassa. Andelen som får arbetsmarknadsstöd har minskat från 30 till 12 procent för kulturskapare. Reglerna har skärpts de senaste tio åren.
– Även beloppen har minskat kraftigt. Det är reformerna som har gjorts på det arbetsmarknadspolitiska området, säger Ann Larsson, Konstnärsnämndens direktör.
Allt fler konstnärer startar näringsverksamhet, år 2014 hade drygt 60 procent företag. Men konstnärer med det som enda inkomst tjänar mindre än de med löneinkomst. Enligt Ulrica Källén tvingas konstnärer ofta in i företagande ofrivilligt.
De flesta kombinerar dock de två systemen.
– Det ställer speciella villkor i förhållande till sociala system och trygghetssystem, säger Ann Larsson.
Tydligt är att den sociala bakgrunden påverkar vilka som blir konstnärer, nästan hälften, 47 procent, har föräldrar där minst en person har eftergymnasial utbildning. I befolkningen i övrigt är den siffran 24 procent. Konstnärer har också en högre andel inkomster från kapital än genomsnittet, enligt Ann Larsson.
– Det tyder på att valet att utbilda sig till konstnär är en klassfråga, säger Ulrica Källén.
Inkomstskillnaderna mellan yrkeskategorierna har växt. Högst medianinkomst har scenografer, 285 000 kronor. Yrkeskategorin konsthantverkare/form/designs medianinkomster har ökat med 20 procent och för författare inom skönlitteratur samt teaterregissörer var ökningen 13 procent. Men koreografers medianinkomst minskade med 22 procent.
Bildkonstnärer tjänar allra minst, vissa har årsinkomster på under 6 000 kronor. 20 procent av konstnärerna fick under 80 000 kronor och 36 procent under 160 000 kronor.
– Det här ger stöd för att det behövs kraftfulla åtgärder för att förbättra konstnärers villkor. Så det är bra tajming med den konstnärspolitiska utredningen som nyligen har tillsatts, säger Ulrica Källén.