– Om inte vi vuxna vågar ta samtalet med ungdomar, vem ska göra det då?, menar Astrid Tägt, skådespelare och regissör.
Just nu repeterar Lule Stassteater föreställningen "Gillar du porr?" – en berättelse om två skådespelare, en ung man och en ung kvinna, som möts utanför rummet där en audition för en pjäs som handlar om porr pågår. Där och då inleds ett samtal om porr, könsroller och relationer, vilket också är den röda tråden genom hela föreställningen.
– Vi har olika åsikter. Jag spelar tjejen som gillar porr och är emot förbud, men som sakta förändrar sin syn inom vissa frågor under samtalets gång. Trots allt står hon fast vid sin åsikt och försvarar porren, säger Annika Forslund Rimbléus, skådespelare.
Albin Grenholm spelar killen som initialt är emot porr.
– Han tycker att porr är kvinnoförnedrande, till för männen och även föder kriminalitet, säger han.
Under samtalets gång vänder man och vrider på ämnet ur alla möjliga vinklar – för vad gör porren med oss människor, vår syn på kroppar och vår egen sexualitet? Och när övergår porr i sexköp?
– Alla har rätt till sin egen kropp och sexualitet samtidigt konsumerar man andras kroppar genom porr. Det är en balansgång att berätta om porr utan att moralisera och skambelägga men samtidigt inte normalisera porrkonsumtion, säger regissören Astrid Tägt.
Hon lyfter bland annat ungdomsmottagningens studie av fenomenet porrimpotens.
– Det handlar om unga killar som inte kan få erektion tillsammans med riktiga människor, utan bara när de konsumerar porr, säger hon.
Porr, menar ensemblen, skapar också förväntningar på sina sexpartners, vilket kan skilja sig mellan tjejer och killar.
– Det handlar exempelvis om vilka ord man använder när man pratar om tjejer kontra killar som har många sexpartners. De orden lever vidare inom oss. Man bör ha i åtanke att mainstreamporren, det vill säga porr som inte tillhör det extrema, främst spelas in med tanke på en heterosexuell mans blick. Statistik visar också att 40 procent av mainstreamporren innehåller fysiskt och psykiskt våld mot kvinnor. Vi talar alltså om den porr som är lättast att hitta – den unga möter, säger Astrid Tägt.
Till föreställningen har producenten Elin Kristiansen skapat ett diskussionsunderlag för de lärare som vill lyfta frågan vidare i sexualundervisningen.
– Porr är fejk. Det är viktigt att betona. I pjäsen talar vi också om att porr inte ger en rättvis bild av upplevelsen att bli kåt. Man behöver exempelvis inte ta stryptag på sin partner. Det vill vi verkligen att barnen ska förstå. Därför måste vi tala om porr, säger Astrid Tägt.