Litteratur
Ligga lik
Författare: Marie Norin
Förlag: Norstedts
När huvudpersonens mamma akut ska hjärtopereras åker huvudpersonen från Malmö till Stockholm under tre dagar för att hälsa på. Resan triggar igång en kedja av känslomässiga reaktioner där dåtid och nutid går in i varandra. I en lång rad associationer kring uppväxten, klassresan och relationerna byggs ett motstånd och ett kväljande äckel upp i huvudpersonens inre.
”Ligga lik” är en autofiktiv och experimentell roman som rör sig mellan prosa och poesi. I ett flöde av associationer och negationer skildras en tillvaro där en meningsfull relation till livet sätts på undantag. Familjen och förhållandena, uppväxten, medelklasslivet, kulturarbetet, allt blandas ihop och framträder i ett motbjudande ljus där allt saknar mening. Själva språket flödar i en algoritmisk ström, schematiskt och sekventiellt, som ett uttryck för meningslösa upprepningar, tiden som flyter, liv som levs enligt formel. I en virvel av minnen dras läsaren ner i en virvel av äckel inför den egna tillvaron.
Trots att ”Ligga lik” stundtals bjuder på intressanta språkliga stunts är Marie Norins nya roman något av ett litterärt stenröse. Den inre resan genom tid och rum sker i mångt och mycket med hjälp av den litterära formen som i slutet av dagen inte kan dölja bristen på innehåll. Berättelsen reduceras till språkövning. Äcklet inför de finkulturella salongernas ytlighet har dessutom redan skildrats till leda och till denna kritik adderar ”Ligga lik” inget nytt. Det är med språkliga experiment som med medelklasskritik: allt är inte guld som glimmar.