– Precis som mina tidigare böcker intresserar jag mig för vardagslivet under denna dramatiska period i svensk historia, säger han.
Journalisten och historikern Magnus Västerbro fick sin första artikel publicerad i Norrbottens-Kuriren under sin gymnasietid på dåvarande Midskogskolan. När jag träffade honom första gången var det i samband med hans bokutgivning av "Pestens år – döden i Stockholm 1710". Den boken följdes av "Svälten - hungeråren som formade Sverige" där han skildrar missväxten under åren 1867–69 som är en av de värsta naturkatastroferna i Sveriges historia. En hungersnöd som bidrog till stora sociala spänningar och blev startskottet för massemigrationen, främst till Nordamerika.
Boken "Svält" gavs ut år 2018. Det vill säga samma år som Sverige stod inför en torka av historiska dimensioner. Vattendrag sinade. Skördar torkade bort, bönder förtvivlade och många blev varse ett skört ekosystem samtidigt som en stor flyktingkatastrof pågick. Men den tidperiod han nu ger sig i kast med – nämligen Sverige under Karl XII:s tid – är inte lika jämförbar med samtidens. Förvisso en tid av både krig, missväxt och en epidemi av sällan skådat slag – pesten – men kort sagt en förfluten tid då Sverige såg sig som en stormakt och ett folk att härska över andra.
– Vi talar om en tid då 200 000 unga män dog i ett krig som kungen anbefallt. Ett krig som aldrig tog slut, trots att det fanns en stor längtan efter fred i hela landet.
Magnus Västerbro påpekar att just denna tidperiod har det skrivits mycket om, inte minst om Karl XII och det nordiska kriget. Källor saknas med andra ord inte, men att det är svårare att hitta berättelser om vardagslivet. Helt enkelt hur människor påverkades och vardagslivets konsekvenser.
– Jag har bland annat tagit del av rättegångsprotokoll. Bland annat från en av de kvinnor som råkade i kläm när soldater marscherade genom Sverige på väg mot kriget. Hon blev våldtagen av en soldat, men eftersom han stupat i kriget samtidigt som hon "erkänt" sex utanför äktenskapet blev hon dömd för horbrott och döden. Då var sex utanför äktenskapet förbjudet enligt lag. Det var verkligheten för kvinnor i krigets skugga, menar han.
Det finns dock stora geografiska skillnader under denna dramatiska historiska tidsperiod.
– Dåvarande landshövding beskrev att Luleå och Piteå egentligen var helt avfolkade. Vi talar om en tid när böndernas uppgift var att förse kungen med soldater. Det handlade uteslutande om unga män som stod lägre på samhällsstegen. Många flydde nämligen till fjällen och inlandet från Norrlandskusten. Boende i Lappmarken, som det då kallades, slapp nämligen militärtjänstgöring.
Denna situation skapade spänningar i samhället, menar Magnus Västerbro. Bönderna som kunde komma undan krigstjänstgöring med att betala skatt skulle förse kungen med soldater. Men de underprivilegierade flydde undan en säker död i krig till fjälls.
– De gömde sig under kriget. Samtidigt är det med dagens ögon svårt att förstå att kungen kunde behålla sin makt över detta rike. Men vi talar om en militärdiktatur där minsta kritik mot kungen ledde till stränga straff. Och trots att Karl XII dog 2018 i Poltava närde hans efterträdare en dröm att bibehålla Sveriges stormakt.
Det facit sitter vi på idag. Rysslands plundringar längs Norrlandskusten, Danmarks och Polens framstötningar ledde slutligen till att Sverige förlorade Baltikum, Karelen och norra delen av Tyskland. Kvar var ett Sverige bestående av Finland och nuvarande Sverige, när vi summerar krigslutet 1721.