Lars Gyllenhaal har tillsammans med Lennart Westberg från Sundsvall skrivit två böcker om svenskar i krig. I den andra boken "Svenskar i krig efter 1945", som kom ut i en uppdaterad utgåva för två år sedan berättade författarna om svenskar som deltog i striderna i Ukraina 2014–2015.
Idag är det återigen svenskar som har begett sig till Ukraina för att strida.
– Det är flera hundra som har anslutit sig till den internationella sektorn International Legion som skapades för några veckor sedan inom Ukrainas motsvarighet till hemvärnet. Enligt vissa uppgifter är det över 600, berättar Lars Gyllenhaal.
Förra gången Ukraina befann sig i fullt krig 2014–2015 deltog som mest ett tiotal svenskar, berättar han. Minst en av svenskarna stred på ryska sidan.
– Han hade varit med i Svenska motståndsrörelsen, det som idag heter Nordiska motståndsrörelse, och har själv berättat om det för Sveriges radio. Men jag tror det var en eller två till.
På ukrainska sidan deltog ett tiotal svenskar.
– Fem eller sex av dem hade högerextrema åsikter. Övriga var inte alls politiskt engagerade.
De svenskar som idag slåss för Ukraina tror han främst drivs av en stark sympati med anledning av folkets lidande.
– Sedan har kanske också, som vanligt i en sådana här frivilligrörelser, en del farit mer av äventyrslystnad och hoppas kunna få uppmärksamhet, bli någon sorts hjälte. Men det dominerande motivet tror jag har att göra med sympati. Man ser bilder och filmer och vill göra något. Det skulle heller inte förvåna mig om det finns några med extremistiska åsikter.
Är det utbildade soldater?
– Jag har förstått att det är blandat. En del har varit väldigt dåligt utbildade. När de utsattes för en raketattack var det flera som blev chockade och åkte hem. Andra kan vara elitsoldater som kan ingå i mer kvalificerade förband, till exempel gå in bakom fiendens linje och utföra eldöverfall mot kolonner.
Har man rätt att åka och kriga i ett annat land?
– Så länge vi inte är mobiliserade så har man som svensk medborgare rätt att göra det, bara det inte handlar om en terrorstämplad organisation som till exempel IS.
Även idag tror han att det kan finnas någon svensk på ryska sidan, men det finns inga belägg för det.
Just nu diskuteras det om Sverige ska gå med i Nato, vilket skulle innebära att flera svenska soldater kan få tjänstgöra utomlands på sikt.
Själv har han tidigare varit motståndare till ett svenskt Nato-medlemskap men har börjat tänka om.
– Jag har till nyligen rent personligen tänkt att det är bra med någon sorts mångfald säkerhetspolitiskt, att inte alla västländer är med i Nato, för att skapa balans. Men Putin har ingen respekt för krigets lagar, de existerar inte för honom och med en sådan motståndare, som är så brutal, har jag blivit mer positiv till Nato.
Är du orolig att Sverige ska bli invaderat av Ryssland?
– Jag tror att innan någonting sådant skulle kunna ske så har det nog först skett någonting mot Baltstaterna eller Finland, så vi lär nog få lite förvarning.
Inte heller Gotland?
– Man skulle kunna tänka sig ett scenario då han struntar i fastlandet och försöker ta Gotland, det är möjligt.
Lars Gyllenhaal har själv läst ryska på gymnasiet och har bott i Ryssland och arbetat på LTU med att stärka banden till Ryssland inom näringsliv, kultur och sociala projekt.
– Det är sorgligt med alla Barentssamarbeten som nu raseras. Ryssarna har en fantastisk kultur och en enorm gästfrihet, men på grund av händelserna nu får man ju avsmak för landet. Det som sker är otroligt tragiskt, främst så klart för Ukraina men också för ryska folket, och det gör ont i mig.
Han tror inte det vore osannolikt om vi i Sverige även får se en flyktingvåg från Ryssland.
– Det finns redan i Finland en massa som har stuckit från Ryssland för att de inte vill vara med om vad som sker, de är inte överens med regimen. Om det skulle bli någon typ av intern uppgörelse med Putin, då kan man ju tänka sig att det blir betydligt fler flyktingar från Ryssland.