225 miljoner satsas på konstnärer

Statligt anställda konstnärer, konstnärliga produktionshus för ungdomar och en ny bildkonstnärsfond.

Konstnärspolitisk utredning. Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) tog på onsdagen emot betänkandet "Konstnär – oavsett villkor?" från den Konstnärspolitiska utredningen.

Konstnärspolitisk utredning. Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) tog på onsdagen emot betänkandet "Konstnär – oavsett villkor?" från den Konstnärspolitiska utredningen.

Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

Kultur2018-03-28 17:03

Men också konkreta förslag för att stärka den sjukpenninggrundande inkomsten för konstnärer. Det innehåller det betänkande om konstnärernas villkor som presenterades på onsdagen.

– Du ska kunna leva som konstnär i det här landet.

Så inledde kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) presskonferensen på onsdagen. Men utredaren Ann-Christin Nykvists presentation av konstnärernas villkor i betänkandet "Konstnär – oavsett villkor?" visar att det inte gäller för alla i dag. Utredningen pekar bland annat på att konstnärer har allt kortare och otryggare uppdrag och att fler måste ha jobb vid sidan om. Konstnärerna har också lägre inkomster än befolkningen i snitt.

För att komma till rätta med problemen föreslås en rad åtgärder, bland annat att staten utökar sin roll som arbetsgivare – tio procent av de statliga myndigheterna bör ha en anställd konstnär år 2020. Utredningen föreslår också en ny bildkonstnärsfond som bygger på avgifter vid andrahandsförsäljning av konst. En sådan fond skulle, lågt räknat, kunna dra in omkring 40 miljoner kronor per år, menar Nykvist.

Man vill också stärka rätten till ersättningar, sjukpenning och pensioner.

– Konstnärerna är illa ute när det gäller pensioner och vi föreslår en utredning som ska titta på hur man kan utforma ett tjänstepensionsliknande system för konstnärerna, för de är inte anställda, de har inte arbetsgivare, de omfattas inte av kollektivavtal, de har inte tjänstepension, säger Ann-Christin Nykvist.

Men den viktigaste frågan för att kunna rätta till problemen är digitaliseringen, menar utredaren och föreslår att regeringen tar fram en statlig digitaliseringsstrategi så att konstnärerna får ersättning för sitt arbete.

– Det är mycket centralt, säger hon till TT.

Allt som allt beräknas utredningens förslag kosta omkring 225 miljoner kronor, vilket utredaren tycker är "blygsamt" i förhållande till kulturbudgeten.

Räcker 225 miljoner? Kulturminister Alice Bah Kuhnke svarar vare sig ja eller nej på frågan.

– Nu ska jag läsa utredningen och jag tar detta som en utgångspunkt, men det betyder inte att det inte kan bli mer, säger hon till TT.

TT: Kommer betänkandet vid rätt tillfälle tidsmässigt – ett remissförfarande tar tid och snart är det val?

– Jag tycker att tajmningen är bra, svarar Ann-Christin Nykvist och fortsätter:

– Vi står inför en valrörelse. Det finns många arenor att prata politik och konstnärspolitik på. Våra förslag vad gäller att föra till pengar ligger så att de kan tas om hand i en budgetprocess och gå i gång till 2020. (TT)

Förslagen i utredningen i urval

De konstnärliga högskoleutbildningarna får ett tydligare uppdrag att bredda rekryteringen, bland annat genom att flytta aktiviteter till socioekonomiskt svaga bostadsområden.

Ett statligt stöd på 50 miljoner kronor för att starta konstnärliga produktionshus för ungdomar, förslagsvis i socioekonomiskt svaga områden.

Digitaliseringen lyfts fram som den största omvärldsförändringen som påverkar konstnärernas villkor. Utredningen föreslår att regeringen tar fram en statlig digitaliseringsstrategi för den offentligt finansierade kulturen.

Konstärliga residensprogram på statliga arbetsplatser samt i biståndsländer.

Tydligare direktiv till statliga fastighetsbolag om att en procent av byggkostnaderna ska avsättas för till offentlig konst.

En ny allians för upphovsmän enligt den modell som redan finns inom dans, musik och teater.

Ytterligare 25 miljoner kronor till kultursamverkansmodellen för att stärka konsten i hela landet.

En ny fond för bild- och formkonstnärer, finansierad genom avgifter på andrahandsförsäljning av bildkonst utan följerätt.

Ändrade regler för att konstnärer lättare ska kunna få sjukpenninggrundade inkomster.

En utredning av hur konstnärer ska kunna ges en tjänstepension.

Mindre detaljerade regleringsbrev från staten. Den statliga konstnärspolitiken ska vara mer tillitsbaserad än i dag och på en armlängds avstånd.

Det så kallade MU-avtalet, där konstnärernas rätt till ersättning i samband med utställningar regleras, förstärks med fem miljoner kronor från och med 2020.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!