Amanda Glans och Andreas Kundler har gjort flera dokumentära teaterföreställningar på Stockholms stadsteater. Nu aktuella med den helt nyskrivna pjäsen "Omställningen" där människor som berörs av den nya industrin i Norrbotten och Västerbotten ges en allmänmänsklig berättelse där kärlek och familjerelationer, liksom konfliktytor ges plats.
Tillsammans med skådespelaren, regissören och manusförfattaren Andreas Kundler har Amanda Glans intervjuat cirka 35 människor i Norrbotten och Västerbotten som på olika sätt berörs av den industriella omställningen. Intervjuer och research som ligger till grund för teaterföreställningen "Omställningen" som går upp på Norrbottensteatern den första mars.
– Det har varit ett kamikaze uppdrag. Jag menar, vi är inte ens här uppifrån, säger Andreas Kundler.
Tillsammans med Amanda Glans har han gjort flera dokumentära teaterföreställningar på Stockholms stadsteater – en satsning på dokumentärt berättande som initierades av Dritëro Kasapi, biträdande teater- och scenkonstchef 2016. Sedan dess har det blivit ytterligare tre föreställningar: "Stockholm lust", "Öppna era hjärtan" samt "Revolution".
Men att göra gestaltande teater av människor som berörs av den industriella omställningen i norra Sverige har verkligen varit en utmaning, menar de.
– Vi har mötts av ord som driftsreduktionsanläggning. Trist och torrt. Men vår uppgift har varit att istället skapa en allmänmänsklig berättelse som tar vid där nyhetsrapporteringen slutar. Det vill säga, berätta om de existentiella och emotionella frågorna. En bärande frågeställning har varit – vilket pris betalar norra Sverige för att egentligen rädda världen? Vad tycker enskilda med totalt olika åsikter och ingångsvinklar? Det intresserar oss, säger Amanda Glans och Andreas Kundler.
De betonar att de inte tar ställning. Alla röster de valt ger en ytterst komplex bild av en samhällsomvandling där olika åsikter ges lika värde – allt från dem som tror att den tekniska utvecklingen kommer att lösa framtidens utmaningar till de som varnar för ytterligare råvaruutvinning.
– Det handlar om en kontext där det stora industriella tåget rullar på i snabb takt men som givetvis påverkar människor på olika sätt. Men alla har rätt till sin berättelse. Det förtroende har vi fått och det förtroendet vill vi förvalta, säger Amanda Glans och Andreas Kundler.
Därför ges Northvolts före detta vd Peter Carlsson samma utrymme som arbetaren "Johanna från Luleå", eller för den skull LKAB vs renskötande samer.
– Konfliktytorna ger på ett plan föreställningen dramatik, men vi söker känslorna, det mänskliga bakom en samhällelig utveckling där exempelvis familjerelationer kan krocka med verklighetens krav, säger Andreas Kundler.
Han och Amanda Glans exemplifierar med "Johanna från Luleå" som växt upp med en industriarbetande far och som själv började på SSAB och senare headhuntades till Northvolt.
– Hon fick 10 000 mindre i lön än de som bodde i Stockholm. Hänvisningen var att omkostnaderna var mycket högre för de som bor i huvudstaden. Egentligen ännu ett uttryck för ett kolonialt tänkande, säger Amanda Glans och Andreas Kundler.
Tillsammans med de fyra skådespelarna Karin Paulin, Hans Brorson, Albin Grenholm och Vanja Kittelman-Flensner har processen till en färdig gestaltande teaterföreställning precis börjat.
– Är det en rättighet att bo i Stockholm och därför få högre lön?, utbrister Vanja Kittelman-Flensner under ensemblens samling där intervjuer som ligger till grund för manuset ges genomlyssning.
– Företaget menar att det är dyrare att bo i Stockholm än pendla från Luleå. Det är, kort sagt, Northvolts förklaring, säger Andreas Kundler.