Först en bakgrundsfråga: Vilken betydelse har stadsplanen?
Josefina Nordmark (JN): Det är grunden för allt. Utan en bra stadsplan blir miljöerna inte bra. Strukturen är mycket viktig för att skapa en bra och trivsam stad.
Annie Arnqvist (AA): Det är viktigt att förstå att Plan och bygglagen ska försäkra att de allmänna intressena väger högre än de enskilda intressena. Det innebär att kommunen har en nyckelroll. Om kommunen inte är aktiv blir det sällan bra. Det handlar om vilka livsmiljöer som skapas, både vad gäller hälsa, buller, trivsel, trygghet och klimatfaktorer. Bygger man exempelvis många slutna fasader, känner människor sig otrygga
Jette Andersen (JA): Ja, det handlar om hur olika kommuner sköter sitt uppdrag. I en släpphänt kommun kan privata exploatörer få ta över. Där har även vi som arkitekter ett ansvar även om vi ofta tvingas till kompromisser.
Högt. Ja, på rätt ställen.
JN: Samtidigt är vårt jobb som arkitekter att stå för problemlösning och sammanfoga olika intressen. Har alla i beslutskedjan ett tillräkligt stort engagemang går de flesta frågor att lösa.
Hur skulle ni vilja att Luleå utvecklades?
JA: Först vill jag säga att mycket har blivit bättre i Luleå. Storgatan och hela Norra hamn är lyckade lösningar för att skapa en trevlig stadskärna som förstärks med den restaurangkultur som utvecklats. Samtidigt efterlyser jag en långsiktig plan för hela centrumhalvön. Det är också viktigt att ta tillvara de byggnader som finns, vilket gamla posten och nyöppnandet av Ebeneser är bra exempel på. Otäcka tomma hål i stadskärnan ska vi inte ha.
AA: Det handlar om att utveckla stadens kvaliteter, vilket i Luleås fall handlar om vattenkontakten. Därför skulle jag vilja se en att hela centrumhalvön sammanfogades. Södra hamnen och den tvåfiliga Varvsleden kan utvecklas, liksom att Storgatan sammanlänkas bättre med vattnet, vilket man exempelvis gjort bra i Umeå. Dessutom efterlyser jag fler grönområden i staden och fler platser där människor kan mötas. När Fritz Olsson-huset revs borde en del av tomten reserverats som torg/park, en mer genomtänkt detaljplan hade kunnat ge bättre förutsättningar för både staden och hotellet. Därför vill jag se en utveckling av triangeln (parkeringen nedanför Strand galleria reds. anmärkning) samt Södra hamnen, det är viktiga platser och de borde gestaltas med hög kvalitet. För båda platserna borde man utlysa en arkitekttävling. Det är för viktiga platser i centrum för att inte tillvaratas helt rätt. Jag vill också se en förtätning mot Svartöstaden och så borde man kunna bygga fler bostäder på Bergnäset. Förtätningen mot Mjölkudden är lyckad.
JN: Många vill bygga nu. Därför är det viktigt att kommunen vet vad de vill. Jag tillhör dem som menar att det ska finnas många bostäder i centrum. I en stad ska människor bo. Stadskärnan ska leva alla dygnets timmar. Bygg gärna högt på rätt ställen men det är viktigt att behålla vattenkontakten. Mycket handlar om förtätning, att bygga ihop befintliga stadsdelar och länka samman staden. Exempelvis att länka ihop universitetsområdet med Klintbacken och Mjölkuddsberget och nyttja befintliga kommunikationsvägar. Mötesplatser är viktigt för trivseln i en stad. Därför efterlyser jag en fördjupad och långsiktig översiktsplan för centrumhalvön. Den måste vara tydlig vad gäller hushöjder, täthet, siktlinjer och grönområden. De som bygger måste ha tydliga spelregler.
Ebeneser. Lyckad återuppståndelse.
Ni efterlyser alla tydliga spelregler och en fördjupad översiktplan. Varför?
AA: För att det är bråttom. Det byggs för fullt nu, utan en tydlig tanke om hur exempelvis centrumhalvön ska utvecklas. Vill vi ha höga hus mot vattnet? Hur ska vi förtäta? Ofta vill byggherrar ha tydliga planer, det snabbar upp deras processer. Jag skulle också gärna se att fler professioner var inblandade i stadsplanering. I England och Finland är exempelvis beteendevetare som sociologer och antropologer med i planerandet av livsmiljöer. Det finns en fara om man överlåter stadsplanering till främst ingenjörer. Bostadsbyggande handlar inte bara om vackra byggnader utan också om att investera i socialt kapital. Jag skulle också gärna se att det i Luleå byggdes fler hus med hög ekologisk nivå. I Schweiz och Tyskland satsar de på plushus, det vill säga hus som producerar energi än de förbrukar.
JA: Det är viktigt så att entreprenörer har tydliga spelregler. Jag tycker man ska respekt för befintlig arkitektur, inte riva i onödan och måste det rivas ska det nybyggda vara bättre. Robertsvik är ett exempel där man inte lyckats med det.
AA: Visst, en stad behöver årsringar, i Norrbotten har vi varit dåliga på att förstå och tillvarata vårt kulturarv. I många sammanhang där det tas beslut om rivning eller bevarande är kunskapen om äldre hus, miljöer och deras betydelse för samhället och dess invånare för låg.
Vad innebär det att Luleå inte har någon stadsarkitekt längre?
JN: En stadsarkitekt är otroligt viktig och en naturlig samarbetspartner för arkitekter, någon att bolla med. En stadsarkitekt ska arbeta med stora strategiska frågor och inte sitta på en bygglovsavdelning.
AA: Stadsarkitekten ska ha det övergripande gestaltningsansvaret, men då måste den personen få mandat av kommunledningen att driva de frågorna. Jag menar att en stadsarkitekt ska vara direkt underställd kommunledningen.
JA: Ja,stadsarkitekten måste man ge muskler. Nu är det oklart vem vi arkitekter ska vända oss till och vi behöver en samtalspartner på kommunen.