Jenny Nordmark framför en av de 12 dörrar som utgör installationen "Folkmakt" - dörrar som sparats från de gamla stadshuset Igloo i Kiruna och får symbolisera den öppenhet som präglade samtalet mellan medborgare och dess folkvalda.
Jenny Nordmark är en av dem som medverkar med installationen "Folkmakt" i Kiruna samt "Sprängsten" på Havremagasinet i Boden. Folkmakt, som är ett annat ord för demokrati, är också betydelsebärande i hennes konstnärliga praktik.
– Den tidigare kultursekreteraren i Kiruna, Lennart Lantto, berättade att stadshuset Igloo verkligen var öppet och välkomnande, tjänstemännen var en service för sina medborgare. Därför fanns inte besöks- eller telefontider på hans avdelning. Han var tydlig med att det var medborgarna som betalade hans lön, säger Jenny Nordmark.
Hennes verk berör också samspelet mellan det privata och publika där demokratin löper som en röd tråd.
– Idag bryts malm 1365 meter ned under jorden, vilket påtagligt påverkar både samhället och dess befolkning. Jag vill i installationen "Folkmakt" visa på den öppenhet som präglat Kiruna, där inte minst stadshuset var en betydelsefull plats under gruvstrejken.
Installationen består av 12 dörrar som sparats när stadshuset revs eftersom dörrarna ansågs ha ett symboliskt värde. Nu får de nytt liv på torget utanför det nya stadshuset i Kiruna.
– Jag är arkitekt i grunden och reste under 1990-talet med min morfar för att titta på byggnader han varit med och byggt. Han hade själv gjort gjutformar till kvarteret Ortdrivaren, men också gjutformar till broar när malmbanan behövde förstärkas i samband med att LKAB expanderade. Även om jag själv kommer från byn Gammelgården utanför Kalix har jag alltid intresserat mig för denna del av Norrbotten, säger hon.
Kopplat till installationen släpper hon boken "Kv Ortdrivaren" - som består av berättelser från ett 20-tal boende och bilder från det nu rivna kvarteret. En bok som ges ut i en mindre upplaga lagom till Luleåbiennalens invigningshelg som börjar i Kiruna.
– Jag blev bland annat inbjuden till Arild, som varit ordförande för föreningen i 30 år. De bodde högt upp i Snusdosan och hade en sådan vacker men brutal utsikt. Man såg fjällen, men också deponihögarna och gruvan, själva näringen som nu tvingat dem att flytta, men som en gång var själva orsaken till kvarterets tillblivelse.
Förutom de tvådelade verket "Folkmakt" i Kiruna deltar också Jenny Nordmark med ett verket "Sprängsten" på Havremagasinet i Boden under biennalen. Ett verk med järnmalmpellets, som visade sig vara svårt att jobba med konstnärligt, eftersom det inte går att få tag i som privatperson.
– Därför beger jag mig ned i gruvan på en guidad visning för att ta några souvenir-påsar med järnmalmpellets. Det var enda sättet, säger hon.
Aude Christel Mgba och Bruno Alves de Almeida är konstnärliga ledare för Luleåbiennalen 2024 som öppnar med en invigningshelg i Kiruna, Luleå och Boden med början 1 mars.
Årets upplaga av Luleåbiennalen går under namnet "På tröskeln till 1:1" och äger rum i Boden, Kiruna, Luleå och Messaure mellan 2 mars – 26 maj 2024. De konstnärliga ledarna Aude Christel Mgba och Bruno Alves de Almeida har samlat ett antal konstnärliga och arkitektoniska uttryck som undersöker de drastiska förändringar som äger rum i Norrbotten och kopplar dem till liknande sammanhang globalt.
Fotnot: Inom arkitektur avser ordet “tröskel” en plats av övergång, en slags medling mellan två rum. Uttrycket “på tröskeln till” hänvisar till att vara nära nya och viktiga förändringar. Skalan 1:1 är i sig självt en tröskel mellan avbildning och verklighet, där båda delar har samma dimension och låter det abstrakta närma sig en reell kontext.