Hot och våld motverkar sitt syfte

Hot och våld för att förhindra press- och yttrandefrihet motverkar alltid sitt syfte. Det är en tröst i bedrövelsen efter attentatet i Paris.

Norrbottens län2015-01-17 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag deltog 2011 i en debatt om hot mot press- och yttrandefriheten tillsammans med Anders Ingvarsson, dåvarande chefredaktör på NSD, Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen, Norrans dåvarande chefredaktör Anette Novak samt pressombudsmannen Ola Sigvardsson. Då konstaterade jag att hot och våld mot medier för att förhindra negativ publicitet är kontraproduktivt. Det leder uteslutande till motreaktioner och mer av den sortens publicitet som den som hotar vill förhindra.

Det fruktansvärda dådet mot satirtidningen Charlie Hebdo har fått precis den effekt som gärningsmännen ville motverka. Charlie Hebdo är normalt en relativt liten tidning med en upplaga på cirka 60 000 exemplar. Det första numret efter attentatet trycktes i tre miljoner exemplar och sålde slut direkt. En upplaga som därför nu utökats med flera miljoner exemplar. Genomslaget för tidningens kontroversiella budskap får därmed ett globalt genomslag som saknar motstycke.

Svallvågen efter attentatet i Paris har naturligt dominerats av avsky och startat en våg av manifestationer till försvar för yttrandefriheten. Dådet har inneburit att vikten av press- och yttrandefrihets lyfts till ytan. En positiv effekt av en ytterligt tragisk och fruktansvärd händelse.

Kärnan i yttrandefriheten är att det kontroversiella, obekväma och det som även kan uppfattas som kränkande, ska kunna uttalas. Det är den typen av budskap som behöver skydd i en demokrati. Frågor som de flesta håller med om behöver inget yttrandefrihetsskydd för att få framföras.

Med det sagt är det enligt min mening ur ett yttrandefrihetsperspektiv ointressant att diskutera huruvida Charlie Hebdos satirteckningar kan upplevas som kränkande. Jag är personligen inte alls särskilt förtjust i kränkande satir och kan tycka att mycket av det jag sett av teckningarna är ganska plumpt och onödigt. I yttrandefrihetens namn är jag ändå med stor självklarhet beredd att försvara publiceringarna. Någonting annat vore otänkbart i ett demokratisk samhälle med grundlagsskyddad yttrandefrihet.

Min egen hållning som ansvarig utgivare för Norrbottens-Kuriren och 24 Norrbotten är att använda yttrandefriheten med omdöme, och till rätt saker. Bara för att jag kan trycka och publicera innebär det inte att jag alltid måste. Därför kommer jag inte att delta i publicerings-manifestationer som går ut på att publicera exempelvis Muhammed-karikatyrer för sakens skull. Publiceringar av den sortens bilder kan inte uteslutas i Norrbottens-Kuriren eller 24 Norrbotten, men ska då motiveras av nyhetsvärde och allmänintresse.

Ur ett yttrandefrihetsperspektiv är det ointressant att diskutera huruvida satirteckningar kan upplevas som kränkande