Mammor och pappor som förlorar sina söner och döttrar. Skolelever som förlorar sina klasskamrater, idrottslag där en plats plötsligt blir tom i omklädningsrummet.
Mobbning är en orsak till självmord bland unga. Det vet vi.
Nätmobbningen ökar också. Det vet vi.
16-årige Gustav från Luleå blev nätmobbad. Det vet hans omgivning.
Gustav blev bara 16 år. Han valde att avsluta sitt liv. Om det enbart berodde på nätmobbningen, det vet ingen. Men bara blotta tanken på att det spelade in i en så ung människas beslut att avsluta sitt liv precis när det hade börjat gör mig gråtfärdig.
Det får mig att tänka på det som är fel i världen, när det i själva verket borde vara tvärtom. Jag och många andra borde se framåt. Göra något för att det som hände Gustav och hans familj inte ska hända igen.
I början av april var antimobbningsorganisationen Friends på besök i Luleå för att föreläsa om nätmobbning. Organisationen har nyligen släppt Friends #nätrapport. En rapport som jag tycker alla borde ta del av. Den visar att det senaste året har var tredje ungdom mellan 10-16 år blivit kränkt via dator, telefon eller läsplatta. Det motsvarar närmare 200.000 ungdomar.
En sjukt skrämmande siffra.
Vi som vuxna har ett oerhört stort ansvar även när det handlar om nätmobbning. Det räcker med att kika en stund på exempelvis Robert Aschbergs program Trolljägarna eller kolla in Uppdrag gransknings jobb om näthatet för att man ska förstå var barn och ungdomar som nätmobbar lärt sig snacket.
Vuxna sätter ribban för vad som är okej och vad som inte är okej. Med vuxna menar jag så klart föräldrar, men även lärare, idrottsledare och andra som står i nära kontakt med barn och ungdomar. Vårt uppdrag är att få barn och ungdomar som sitter bakom en dataskärm eller med näsan i sin smarta telefon att förstå att det man skriver får konsekvenser.
Oerhörda konsekvenser.
Skolverkets statistik visar att drygt 50 procent av landets grundskolelärare anser sig sakna kompetens för att hantera nätmobbning. Visst, skolorna är enligt lag skyldiga att förebygga kränkningar på nätet och det är på skolan barn och ungdomar spenderar en stor del av sin dag.
Men problemet med nätmobbning är att den följer dig hem. Det elaka inlägget på Facebook kan komma mitt i natten. Eller på julafton. Eller när du just ätit middag och ska i väg på fotbollsträningen.
Lagstiftningen har inte hängt med den tekniska utvecklingen, den saken är säker. Visserligen har man fått större befogenheter att beslagta datorer och liknande utrustning som kan användas vid nätmobbning. Men för att polisen ska inleda en utredning krävs att brottet som avses leder till fängelsestraff. Därför sker det heller inte särskilt ofta att nätmobbning blir polisärende då polisen saknar resurser för den här typen av ärenden och kränkningarna inte anses ”allvarliga nog”.
Lagstiftningen måste hänga med i utvecklingen den saken är klar.
Men till dess.
Kan vi inte bara komma överens om att vara lite snällare med varandra? Att lära våra barn och ungdomar att ord som skrivs gör lika ont som ett slag i magen. Kanske ondare till och med.
Att fundera lite över det man får höra innan man sprider det vidare, till exempel. På så sätt blir världen lite snällare och vi kanske kan rädda någon från Gustavs öde.
Så tänkte Gustavs familj efter den oerhörda tragedi som den drabbats av. Därför startade man Gustavs minnesfond (bankgironummer 526-5004), en fond som ska stötta och visa uppskattning för gärningar som bidrar till en schysst miljö på nätet så att barn och ungdomar inte far illa. Man vill också bidra till utbildning och fördjupning i ledarskap och värdegrundsarbete inom idrottsrörelsen med fokus på barn och ungdomar.
En framåtsyftande gärning som kanske räddar liv.