Det var den allra bästa av tider, och det var den allra värsta. Det var visdomens tid, det var oförnuftets tid.
Så börjar Charles Dickens skräckfyllda roman om franska revolutionen, ”Historien om två städer”. De dagsaktuella raderna skrevs 1859.
Återigen har vi hamnat i ett oroligt gränsland. Den fred vi tagit för given är inte längre självklar. Världen blir allt farligare.
Sverige har övergett sin tvåhundraåriga levnadsregel om alliansfrihet. Sedan turkarna ratificerat vår Natoansökan, väntar vi bara på grönt ljus från Ungern. Många hoppas att finalen går fort. Men inte alla. Svenska Freds har beskrivit kursändringen som en historisk felprioritering. Att vi inte till fullo begriper vad medlemskapet innebär.
Visst förtjänade Natofrågan en bredare debatt. Den hade gjort oss mer kunniga också om den faktiska hotbilden mot Sverige.
Nordkalottens geostrategiska läge gör Norrbotten till en utsatt pjäs på det politiska schackbrädet. Vare sig vi vill det eller inte, kommer Nato att bli vardag för alla norrbottningar.
Inte helt överraskande menar Officerstidningen att försvaret i norr måste förstärkas. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och det snabbt smältande Ishavet är en riskfylld kombo. Den arktiska zonen står högt på Putins agenda eftersom området utgör 20 procent av de ryska exportinkomsterna.
Häromveckan uttalade militärexperten Lars Gyllenhaal i Norrbottens-Kuriren att det säkerhetspolitiska läget inte gjorts begripligt för den stora allmänheten. De smältande isarna mot Nordvästpassagen har inneburit att Ryssland bygger fler baser efter sibiriska kusten, där atomubåtar ingår i Putins marina leksaksakslåda.
Den gröna industriomvandlingen med järnmalm, kritiska mineraler, fossilfritt stål och elutbyggnad har också blivit en delikat försvarsfråga i norr. Behovet av ett förstärkt skydd ökar.
Inte utan anledning diskuteras samtidigt ett nytt nordligt Natohögkvarter med 400 officerare. Kommunalråden i Luleå och Boden arbetar gemensamt för att det ska hamna här.
Förra sommaren landade amerikanska bombplan på F 21, en klar markering att jänkarna förtjust nosar på Luleå – lagom nära och lagom långt från ryska gränsen. F 21 är Sveriges nordligaste flygflottilj med ett av världens största flygövningsområden. I flottiljen ingår även baserna i Jokkmokk och Vidsel.
I Norrbottens-Kuriren har flottiljchefen Peter Greberg uttalat att han tror på en tyngdpunktsförflyttning mot norr. Ett dylikt scenario innebär per automatik omfattande militära förstärkningar i länet. Som Natomedlem kan Luleåborna räkna med fler militära övningar, mer ljudbangar och störande jetbuller.
En fråga som osökt dyker upp, är om en förstärkt flottilj på Kallax förmår samsas med det civila flyget. Natoövningar som fjolårets Air Defender i Tyskland omfattade 250 stridsflygplan som var i luften samtidigt.
Med dagens förutsättningar på F 21 lär flottiljen inte klara att ständigt bevaka luftrummet, utföra transporter, räddningstjänst och dessutom militära storövningar om man tvingas synka verksamheten med SAS, Norwegian och andra operatörer. För att uppnå en tillräckligt avskräckande försvarsförmåga är det sannolikt att Nato kräver en omfattande uppgradering av flygplatsen.
Ett hugskott, men fullt i logikens riktning, är därför att F 21 kommer att byggas ut rejält inklusive en ny och egen landningsbana.
I den bästa av tider rustas Luleå för att det inte ska bli den allra värsta.