Det har spekulerats i om Taylor Swift tog en sväng till Norrbotten efter sina knökfulla konserter i Stockholm. Det gjorde hon i så fall rätt i. En tre timmar lång urladdning, tre dagar i rad, måste slita även på rutinerade världsstjärnor.
178 679 personer, från 130 länder, såg Swift i Sverige. Journalister och poliser ger samstämmiga beskrivningar av hur beskedlig stämningen var i och runt arenan och att euforiska swifties satte sina omsorgsfullt pärlade vänskapsarmband runt konstaplars handleder.
Inför Eurovisionfesten i Malmö var läget oerhört spänt. En redan förhöjd terrorhotnivå i kombination med tiotusentals demonstranter och koranbränningar föranledde en massiv säkerhetsapparat. Jag såg den.
Överallt fanns poliser med automatvapen. Prickskyttar hukade på taken och drönare surrade i luften. Väskförbud och metalldetektorer. Myllret av dansande, skrålande ESC-fans i fjädrar och paljetter fyllde gator och parker alla tider på dygnet. Långt in på finalnatten pågick ännu en propalestinsk demonstration utanför arenan, i protest mot Israels deltagande. Polisen slog en järnring runt torget. Genom hjälmarnas visir mötte jag deras matta blickar, när vi frågade hur vi skulle kryssa förbi avspärrningarna för att komma till tåget. Stämningen var laddad, men inte det minsta hotfull.
När festen var över summerades Eurovisionveckan som en polisiär succé, där besökarna uppträtt städat och samarbetet med aktivister flutit. Det totala antalet ingripanden var i paritet med en vanlig fotbollsmatch.
Vårruset är ute på den årliga turnén genom landet och kommer till Luleå om ett par veckor. Tillsammans med långt över tio tusen andra kvinnor och tjejer stod jag på startlinjen i veckan. I folkhavet märktes ingen bufflig trängsel. Mellangärdet hölls intakt i frånvaron av vinnarskallars rakbladsvassa armbågar. Poliser i tävlingsområdet kunde ägna sig åt att dela ut svettband i stället för att preppa för kravaller. Bajamorna luktade gott. Efteråt skålades det i bubbel på picknickfiltar i hela målområdet. Alla samlade ihop sitt skräp, sorterade soporna och lämnade platsen under upprymt småprat i städade led. På hemvägen väckte en övertrött, skrikande bebis modersinstinkterna i en sardinburkspackad buss, där medpassagerare gjorde en kollektiv insats för att lugna barnet.
Ingen av de senaste veckornas stora folkfester solkades ner av offentligt pissande, fyllecellskaos och misshandelsåtal. Sammanhang där stämningen är kärleksfull och vänlig i stället för hätsk och aggressiv är som en smekning mot kinden i tider där de trygga rummen är för få. Tänk om vårrusiga kvinnor, swifties och Eurovisionnördar har nåt som kunde ha avkylande effekt även på testostinna ståplatsläktare i valfri idrottsarena.
I helgen är Luleåpolisen beredd på fylleslag, när det vankas cruising. Knappast räknar de med att få några vänskapsarmband i karamellfärger. I händelse av att ryktet om Taylor Swifts Norrbottensvisit stämmer, får vi hoppas hon dragit till skogs, dit ljudet av raggarbilar inte når.
Efter megastjärnans Sverigesuccé skulle jag unna henne en vedeldad bastu invid en iskall älv. Det vore ett värdigt firande av att hon bräckte Springsteens publikrekord, inför sin kärleksarmé av hundratusentals fredliga swifties.