Svenskarna ser sig alltmer som européer. Senaste Europabarometern visar dessutom att vi blivit mer positiva till EU. Bara 14 procent är emot.
När Sverige folkomröstade om EU för trettio år sedan var det annat ljud i skällan. Norrbottningarna röstade ett rungande nej. Men svenska folket sa ja.
En av länets ivrigaste Ja-kampanjare var NSD:s ledarskribent Olov Abrahamsson. I dag konstaterar han att få norrbottningar vill ha en Swexit. EU har gjort det enkelt att studera och arbeta i andra europeiska länder. EU-medborgare kan nyttja sin rätt till pension och sjukvård när de bor i ett annat EU-land. Avskaffandet av roamingavgifter gör det billigare att hålla kontakt med vänner och anhöriga. 23 miljoner företag kan erbjuda sina varor och tjänster till 450 miljoner människor i 27 europeiska länder.
Sedan Sverige blev EU-medlem 1995 har länet, regionen och Luleå kommun engagerat sig i flera betydelsefulla EU-projekt. Bland annat pågår konkreta samarbeten om klimatomställning, kultur, livsmedelsproduktion, energi, volontärresor för unga, utvecklingen i Östersjöområdet och digital teknik i sjukvården.
EU är också en viktig finansiär för många av de tillväxtsatsningar som pågår i norra Sverige. Ett annat exempel är LTU som deltar i en rad EU-finansierade forskningsprojekt.
Kommer fler EU-samarbeten och större EU-acceptans att följas av ett ökat valdeltagande? I förra EU-valet röstade drygt varannan norrbottning medan 85 procent gick till valurnorna i riksdagsvalet. Betydligt färre EU-röstade, alltså.
Själv tycker jag att EU-valet är enklare än riksdagsvalet. Det är liksom meningslöst att taktikrösta till EU eftersom ingen regeringsfråga står på spel. EU-valet kringgärdas inte heller av partitjafs med svårbedömda allianser och bräckliga samarbetsavtal. Ett annat plustecken är att bara 21 personer ska röstas fram – de ledamöter som ska representera Sverige i Europaparlamentet.
I samtliga EU-val har länets valdeltagande varit lägre än rikssnittets. Minst intresse för EU-frågorna har Haparanda visat, frånsett folkomröstningen om euron. Då röstade varannan Haparandabo ja när en klar majoritet av svenska folket sa nej.
Å andra sidan ökade länets EU-röster 2019 jämfört med EU-valet 2014. Luleå stack ut mest. Med 56 procents valdeltagande överträffade residensstaden hela riket med två procentenheter.
Flest EU-röster i Luleå samlade Gamla Bergnäset-Trollstaden med drygt 64 procents valdeltagande. Tätt följt av Lulsundet-Hällbacken, Kronan-Burströmska, Varvet-Södra Hamn, Hammaren och norra Björkskatan. Ska vi tippa att de många unga barnfamiljerna på Hällbacken blir EU-valets röstdominanter nästa helg?
Flest soffliggare i EU-valet 2019 hade Södra Örnäset och Tuna. Där röstade bara 40 procent.
På Hertsön landade valdeltagandet på 46 procent – lägre än för Luleås samtliga landsbygdsdistrikt. Där var röstandet minst i Niemisel-Prästholm (47 procent) och högst i Antnäs-Måttsund (59 procent). En förhoppning är att alla valkretsar åtminstone kommer upp i 50 procents valdeltagande i år. Vad är oddsen för att Örnäset blir EU-valets dark horse?
Till dig som tvekar att rösta säger jag som Amnesty: Gör din röst hörd. Politiker bryr sig om vad vi väljare tycker. Genom att höja våra röster kan vi utmana politikerna att förbinda sig till en politik som skyddar alla människors rättigheter. Blir de valda kan vi följa upp att de håller vad de lovar.
Rösta i EU-valet!