För ett ögonblick "slog det stopp" i hjärnan. Jag måste erkänna att jag inte hörde fortsättningen och måste fråga om.
"Vad menar du? Vad sa du?"
"Vi som klarar att bo i den här staden, till exempel med all blåst och där vi kan gå runt ett kvarter och ha motvind hela tiden, klarar ytterligare restriktioner på grund av corona. Vi klarar att bita ihop".
Sa chefen.
Det väckte tankar och funderingar. Kommer Luleåborna att stå ut med ytterligare begränsade liv? Med att inte kunna gå ut när vi vill? Att köa både för att komma in på systemet och komma ut. Med att hålla coronaavstånd även inom familjen, som i Norge. Två meters avstånd är detsamma som fyra tidningars bredd.
Östergötland fick härom veckan skärpta råd och regler. I Norrbotten kom förslag på att verksamheter ska minimera antalet besökare vid samma tidpunkt, att undvika kollektivtrafik och allmänna färdmedel samt att den som kan ska jobba hemifrån. Avstå från kalas och festligheter och umgås hellre inom den egna familjen.
Under måndagen väntade på vi beslutet att skärpta råd ska börja gälla även i Norrbotten. "Andersarna" Tegnell och Nystedt skulle överlägga. Överlägga om skärpta råd även skulle gälla i Sveriges nordligaste län. I andra länder i Europa, exempelvis Spanien, gäller total nedstängning och utegångsförbud. Vakter ser till så invånarna har munskydd och håller sig inomhus. Fler permitteringar, fler arbetslösa, fler deprimerade, fler besöksförbud, fler inlagda, fler – döda.
"Åja, i Kiruna håller man på och flyttar en hel stad. Det är klart att vi norrbottningar klarar att bita ihop".
Sa chefen.
Bita ihop och muttra, det kan vi. Men kan vi följa "Andersarnas" råd, som faktiskt inte handlar om annat än "ska"? Med tanke på smittspridningen, känner jag mig inte hoppfull.
"Skriv en krönika om hopp. Och om längtan."
Sa chefen.
För att nu för ett ögonblick lämna detta med hopp åt sidan, så vill jag för ett ögonblick resonera om "längtan". Jag längtar efter att känna mig säker på att den person jag säger hej eller goddag till, inte smittar mig med corona. Eller, ändå värre, att jag smittar den personen med corona. Ett coronatest visar uppriktigt sagt bara att du inte, om du visar negativt testresultat, har corona just vid testtillfället. Med tanke på att det tar fyra till sju dagar att få resultatet av testningen, så känns det inte hundraprocentigt odelat uppåt att få besked om att testet är negativt.
Att hålla coronaavstånd är mindre besvärligt. Det känns som att vi alla snabbt lärde oss att hålla avstånd. En kos avstånd eller, som i mediahuset, fyra tidningar. Tvätta händerna lärde vi oss också och vinterkräksjukan känns som ett elakt minne numera. Men fortfarande sprids smittan i Luleå och i Piteå. Städer där ungdomar bor och verkar. Kan de hålla avstånd, låta bli att festa sig redlösa och hänga på sina grannar när vi vuxna fortfarande tror att vi är odödliga och inte behöver ställa in festen vi väntat på?
En krönika om hopp. Nu meddelar Region Norrbotten de senaste siffrorna: "Över 500 personer i Norrbotten har konstaterats smittade i covid-19 sedan i torsdags." Men eventuella utökade restriktioner dröjer till tisdag, för "Andersarna" resonerar just nu.
En krönika om hopp. Ledsen chefen, men när lagom coronaavstånd på tidning är fyra uppslagna tidningar (eller 50 spalter för att tala tidningsspråk), känns det inte så hoppfullt. Vi får koncentrera oss på detta med att bita ihop.