En äter helst bara ost. En äter allt mellan himmel och jord, provar gärna nytt – varför inte bläckfisk till frukost. En äter bara vegetabilier. Och själv vill en helst bara välja snabbaste vägen, mycket ska hinnas med. Att fixa mat till en familj med helt olika bild av hur en måltid ska se ut har sina utmaningar. Alla kan inte få det de allra helst vill ha, men alla måste bli mätta. I vårt dagliga arbete på redaktionen har vi att göra med en annan brokig syskonskara, med vitt skilda behov. 

Jag tänker på våra nyhetskanaler. Vi har den äldsta, papperstidningen. Där förväntar sig läsaren journalistik bestående av aktuella och korrekta texter, skarpa innehållsrika stillbilder, gärna tabeller och faktarutor. En rubrik som linjerar. Formgivningen är viktig. Sen har vi läsningen via mobilen där snabbheten är viktigare än allt annat, ingenting slår live-känslan. I en tredje, podd, är ljudet det som räknas. För att inte tala om de sociala mediekanalerna där tilltalet är på ännu ett annat sätt. 

På redaktionen jobbar vi dagligen med journalistik som ska stöpas om i många olika former. Det har sina små utmaningar. Och samtidigt är alla kanaler, precis som barnen i en syskonskara, lika viktiga. För olika läsargrupper har olika vanor. Och utan läsare är vi inte mycket. Det är också så att vi i den digitala nyhetsförmedlingen konkurrerar om er uppmärksamhet på ett helt nytt sätt. När papperstidningen landar på köksbordet tar den rätt stor plats. Nyheter i mobilen konkurrerar om vår blick med appar för epost, sociala medier, musik, bankärenden och tidtabeller och allt annat som vi numera har i det som från början bara var en bärbar telefon.

Hade någon sagt för tio år sedan att vi kommer ha robottexter i våra kanaler hade folk troligtvis bara himlat med ögonen. Idag är det en textrobot som skriver om fastighetsaffärer på våra sajter. En typ av innehåll som vi annars hade fått prioritera bort. På andra nyhetssajter används robotskrivna sporttexter. Artificiell intelligens tar allt större plats i samhället. Det är bara att hänga med.

Vi vet på ett ungefär hur de flesta läsare beter sig i förhållande till våra nyheter. Idag. Men hur förmedlar vi våra berättelser om fem eller tio år? Vem vet. Vi kommer fortsätta att göra journalistik, det är ett som är säkert. Men hur den ska förmedlas lär förändras och det konstant. Därför måste vi fortsätta att tillreda berättelserna på olika sätt och ständigt prova nya recept.