Kommunen precis som näringslivet själv har en viktig roll att spela för det lokala näringslivets utveckling. Men för att näringslivet ska blomstra är kommunen endast en av många beslutsnivåer som påverkar oss. Kommunens rådighet är förvisso stor, men det är besluten som fattas – i riksdagen, i regeringen, hos myndigheter, på departementen eller i EU – som ligger utanför kommunens gränser som kräver agerande och påverkan från oss. Vi måste därför arbeta för att beslutsprocesserna inkluderar också våra intressen. Med andra ord, göra oss gällande där besluten som omfattar oss fattas.
För oss på Luleå business region är påverkansarbete en viktig del i vårt uppdrag för att bidra till ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv. Det ska vara lätt att komma till Luleå och som befintligt företag kunna växa. För det krävs en aktiv närvaro i de sammanhang där strategiska beslut fattas och stora delar av spelplanen för näringslivsutveckling definieras. Typen av påverkansfrågor varierar, men handlar till stor del om de politiska beslut som vi vet är av stor betydelse för näringslivet på lång sikt. Med planerade miljardsatsningar från bland annat LKAB och Hybrit har behovet av gemensamma påverkansinsatser aktualiserats. Insatser krävs, där vi tillsammans arbetar för bättre förutsättningarna för ett genomförande som vi vet kommer skapa tillväxt i näringslivet under lång tid framöver.
Väginfrastrukturen måste stärkas, tillgänglighet till och från regionen måste stödjas, infrastrukturinvesteringar i form av exempelvis farledsmuddring eller kraftförsörjning måste påskyndas.
Men vikten av påverkansarbete och förutsättningarna för att nå framgång handlar om mer än att bara vara närvarande, föra dialog eller svara på remisser. Det kräver arbete på hemmaplan tillsammans med näringslivet i regionen och med andra aktörer som delar samma världsbild och har gemensamma intressen i att påverka en viss fråga och hur den utvecklas. Vi måste därför kroka arm och tillsammans definiera problem, dess konsekvenser, tänkbara lösningar och dess värden, för att därefter uttrycka vårt gemensamma ställningstagande – vår åsikt. Och det måste också göras på ett konstruktivt sätt, där vi själva ofta måste ändra attityd och förflytta oss från fikarumsretorik och klagan till det bord där förhandlingarna sker. Visst, vi ska och måste påtala problem, men vi behöver försöka se framkomliga vägar och kommunicera lösningar på problemet som är gynnsamma för fler än en part. Det är först då vi får tillräcklig hörbarhet. Det är då våra viktiga utvecklingsfrågor värderas som allmänintresse och inte särintresse, och på så sätt blir svåra att blunda för. Det kan också vara så att vi, i förhållande till andra städer, orter och regioner i Sverige med större väljarbas, måste jobba hårdare.
Med samsyn och samarbete i påverkansarbetet skapas inte bara större förutsättningar för att besluten fattas i linje med våra intressen. Det genererar också vinster som vi som kommun och region behöver. Fler samarbeten, större stolthet och en synlighet som förmedlar en starkare geografi än det vi betraktades som igår. Vi måste vara varandras ambassadörer men också advokater för våra gemensamma intressen. Då kan vi förändra spelplanen och förbättra våra förutsättningar på riktigt. Då kan vi förflytta oss snabbare i en riktning där förutsättningarna för konkurrenskraft och attraktivitet ökar och där förutsägbarheten för framtiden blir större.