"SmÄföretagens roll kan inte underskattas"

Nyligen bjöd lÀnsstyrelserna i Norrbotten och VÀsterbotten tillsammans med Regeringskansliet in till ett samtal om nyindustrialisering och hÄllbar samhÀllsomvandling. En av de Äterkommande frÄgorna handlade om det skriande behovet av arbetskraft. Det skriver Lars Lindberg, regionchef för Företagarna i Norrbotten, i en krönika.

Lars Lindberg.

Lars Lindberg.

Foto: Företagarna

Krönika2022-05-28 09:00
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Enigheten var stor, bland det drygt 200 deltagarna, om hur genomgripande tonlÀget i samtalen förÀndrats de senaste Ären. För ett par Är sedan kunde en företagare bjudas pÄ tÄrta av kommunalrÄdet nÀr man presenterade en satsning som gav 20 nya jobb. Idag krÀvs betydligt mer Àn sÄ för att skapa rubriker. Det Àr naturligtvis positivt, men dÀr ligger ocksÄ en risk i att smÄföretagen och de lokala företagarna glöms bort bland miljardinvesteringarna.

I boken Framtidslandet skriver idĂ©historikern Sverker Sörlin om industrialiseringen av Norrland under perioden 1870–1920. Det Ă€r lĂ€tt att se likheter dĂ„ utvecklingen sker i delvis samma nĂ€ringar om Ă€n med ny teknik. Det Ă€r kapital-, kunskaps- och arbetskraftsintensivt och mycket mĂ„ste, liksom dĂ„, tillföras regionen utifrĂ„n. Även dĂ„ fanns en debatt om var vinsterna hamnar, utveckling sker och var arbetstillfĂ€llen skapas och kanske försvinner. VĂ„rt industriella pĂ„verkar pĂ„ hur vĂ„rt norrbottniska nĂ€ringsliv ser ut idag. 

I Sverige har fyra av fem nya jobb de senaste 30 Ă„ren skapats i smĂ„företagen medan det i Norrbotten endast Ă€r nĂ„got fler Ă€n vad som skapats i de stora företagen. Att vi tappat lika mĂ„nga offentliga jobb som Stockholmsregionen Ă€r en annan historia. I 189 av 290 kommuner generar jobben i smĂ„företagen den största andelen kommunala skatteintĂ€kter, men i Norrbotten gĂ€ller det bara i fyra kommuner. Även om det finns undantag sĂ„ ligger mĂ„nga av vĂ„ra kommuner lĂ„gt i undersökningar som mĂ€ter företagsklimat i termer av hur attraktivt det Ă€r att vilja starta och driva företag i lĂ€net.

FrÄn scenen var talarna eniga om att det inte rÀcker med att bara ropa att hÀr finns jobb för de som vill flytta hit. Det behövs boenden, skolor, kultur, butiker och idrottsanlÀggningar för att skapa det som ofta benÀmns som ett attraktivt samhÀlle. Vad som sedan Àr ett attraktivt samhÀlle tycks vara svÄrare att definiera dÄ det betyder sÄ olika för oss som individer. Men det ska vara ett samhÀlle dit folk vill flytta, för vi behöver mer arbetskraft, men ocksÄ bo kvar över tid för att skapa en stabil kommunal ekonomi. Det pekades friskt pÄ olika aktörers ansvar för att skapa det attraktiva samhÀllet och pÄ vad staten, kommunerna och företagen bakom de stora investeringarna ska bygga och initiera. SjÀlv satt jag mest och tÀnkte pÄ de smÄföretagens roll i omvandlingens tid.

SmÄföretagens, och de lokala företagarnas, roll kan inte underskattas nÀr vi pratar hur vi skapar attraktiva samhÀllen. HÀr skapas jobb för de med andra, eller begrÀnsade, erfarenheter och olika intressen. HÀr skapas de tjÀnster som efterfrÄgas av de som ska flytta hit och av oss som redan bor hÀr. HÀr skapas tjÀnsterna som fÄr livet att fungera i samhÀllen och pÄ landsbygd. SmÄföretagen Àr smörjmedlet sÄvÀl som kittet i ett fungerande nÀringsliv men det behövs bra förutsÀttningar för att vi ska bli fler och gÀrna ocksÄ vilja vÀxa. VÀrdet av ett diversifierat nÀringsliv med lokala företagare Àr en lÀrdom jag tar med frÄn Sverker Sörlins resonemang om den tidigare industrialiseringsepoken. PÄ sÄ sÀtt skapar vi en lÄngsiktigt socialt hÄllbar tillvÀxt i ett lÀn dit man vill flytta och bo kvar.