Jag tror att mycket grundar sig i att många ser hållbarhetsarbetet som en sidoverksamhet eller som en uppgift som man kan bli färdig med. Man missar helt att hållbarhetsarbetet är en chans att få konkurrensfördelar och ett sätt att stärka sitt varumärke. Företag gör därför inte de satsningar som behövs. Jag brukar stöta på två olika typer av arbetssätt i organisationer som verkar fungera på det här sättet. Låt mig gestalta dessa genom två fiktiva personer som jag kallar Dokument-Doris och Agenda 2030-Amir.
Dokument-Doris sätter hållbarhetsmål, skriver miljöpolicy och gör en hållbarhetsrapport. Hon har alla papper på plats, men de saknar förankring i verksamheten. Doris har inte haft ett affärsstrategiskt tänk när hon satt sina mål och policys utan har ofta inspirerats av vad andra företag gör och kopierat. Dokument-Doris gör några hållbarhetsinsatser varje år, som tar henne i riktning mot sina mål, och skriver sedan om dem i sin hållbarhetsrapport. Hon har exempelvis gjort en energikartläggning och energieffektiviserat, köpt två elbilar och infört källsortering i lunchrummet – men i kärnverksamheten har inga större förändringar skett.
Agenda 2030-Amir har en annan taktik – han vill jobba med de globala målen. Han tar fram listan med de färgglada boxarna och läser igenom dem. Amir väljer sedan ut några mål som han ska jobba mot. Han väljer mål 3; god hälsa och välbefinnande, mål 5; jämställdhet och mål 7; hållbar energi för alla. Han beskriver på sin hemsida hur han jobbar med dessa och skriver att han erbjuder friskvårdsbidrag, har 50 procent kvinnor i organisationen och ett förnybart elavtal. Amir känner sig nöjd då han anser att han redan uppnått målen. Att personalen är stressade, att det finns ett glastak i organisationen och att hans förnybara elavtal absolut inte gör att vi har "hållbar energi till alla" är inget Agenda 2030-Amir reflekterar över.
Varken Amir eller Doris upplever sitt hållbarhetsarbete som något lönsamt – de ser det som något som man som företag behöver ha, de ser hållbarhetsarbetet som ett krav. När jag möter Amir och Doris förstår jag varför det går långsamt – de båda är nöjda med det hållbarhetsarbete de gjort utan att egentligen förändra något i sin verksamhet. De väljer mål som de redan uppnått och insatser som konkurrenterna redan gjort, istället för att göra de insatser som gör störst skillnad, där de har möjlighet att göra störst positiv förändring och där de finns möjlighet att få konkurrensfördelar.
En av mina största utmaningar som hållbarhetsstrateg är att få Doris och Amir att se de affärsmöjligheter de har framför sig, de luckor som finns på marknaden och den varumärkesupplevelse de kan skapa om de vågar göra en verklig förändring. Att få dem att förstå den affärsnytta de kan få genom att börja arbeta strategiskt med hållbarhet och få dem att förstå att de inte är klara, utan att de bara har börjat. Låt mig jämföra hållbarhetsarbete med digitaliseringen – affärsnyttan fås inte av de som har en hemsida, utan de som har tagit fram en ny digital lösning som uppfyller ett behov. Detsamma gäller med hållbarhetsarbete. Det räcker inte att du har en policy och några mål på plats – du måste våga förändra din verksamhet och uppfylla nya behov för att bli den riktiga vinnaren.