Jag kämpar mot morgontröttheten, kudden är som en gigantisk magnet som tillsammans med sina filttentakler inte låter mig lämna dess varma famn, innan klockan 10 i alla fall. Det finns obeskrivligt många tips och trix på internet om hur jag ska få ordning på min snedställda dygnsrytm. Ät inget efter klockan 18, träna inte innan du ska sova, mörklägg sovrummet, drick inte kaffe, plåga dig upp, tillslut har du byggt upp en rutin.
Men varför fallerar min rutin så fort jag släpper järngreppet om väckarklockan? Är jag helt enkelt en förlorad soffpotatis?
Gerhard Nordlund, docent och forskare vid Umeå universitet har genomfört en studie under fyra år på 2000 högstadieelever där han har undersökt sambandet mellan morgon/kvällsmänniska och skolresultat. Resultatet chockerar mig inte, det visar att morgonmänniskan har bättre betyg och en mer balanserad kosthållning än dess motsvarighet kvällsmänniskan. Morgonmänniskor är helt enkelt bättre på allt!
Eller?
Inom oss alla har vi en mat och sovklocka, precis som Skalman. Hur denna är kalibrerad att fungera påverkar våra liv i allra högsta grad. Den skickar ut signaler till körtlar i vår kropp som reglerar olika hormoner som i sin tur styr vår vakenhet och aptit.
Den tyske kronbiologen Till Roenneberg, har kartlagt dygnsrytmen hos mer än 220 000 människor. Hans slutsatts är att dygnsrytmer varierar lika mycket som skostorlekar.
Hur dygnsrytmen exakt är fördelad över befolkningen finns inga fasta siffror på, framför allt för att olika studier har använt sig av olika tillvägagångssätt. Men en studie ger oss dessa siffror; 15 % morgonmänniskor, 25% kvällsmänniskor och resterande någonstans mittemellan.
Så även fast de studier jag hittat pekar på att morgonmänniskorna är färre än kvällsmänniskorna värderas ändå morgonpigghet högre än att nattuggla. Förmodligen för att vårt samhälle är uppbyggt på det sättet, att det går att göra mest nytta mellan 8-17. Alla samhällsfunktioner är öppna, lokaltrafik och affärer är igång.
Nordlund anser att flexiblare schema skulle kunna jämna ut skillnaderna i skolresultat. Och kanske skulle flextid kunna jämna ut skillnaderna även för oss vuxna?
I Danmark har organisationen B-society arbetat för att införa flexiblare tider, både på arbetsplatser, skola och daghem. De hävdar att de samhällsekonomiska vinsterna i ett sådant system markant överstiger kostnaderna; inte bara det faktum att människor kan arbeta när de är som mest produktiva, vilket ger vinst åt företagen, utan också att kvällsmänniskors övergripande hälsa förbättras.
Men vad för typ av samhälle skulle vi få, om detta blev verklighet? Vi har ju redan idag ett mer flexibelt tidstänk än förr. Och det har inte bara inneburit bra saker. Med internet och flextid tar fler med sig arbetet hem. Det faktum att arbetstid kan vara när vi sitter på bussen och svarar på mail, tar ett telefonsamtal när vi är ute i stugan, eller varför inte mitt i natten, skapar också ohälsa och stress.
Att lyckas samla sina vänner och familj på en trevlig middag, när alla har så olika tider för både att äta, sova och arbeta, skulle bli ännu svårare.
Jag är ju välsignad med både flexibla arbetstider, dygnetruntöppet gym och mataffärer som stänger just innan tolvslaget. Och snart är sommaren här och Norrbottensdygnet blir 21 timmar dag och då spelar det mindre roll att jag ligger i sängen till lunch.