På träpanelen intill spegeln sitter lapp fasttejpad där det står ”Alla du möter utkämpar en strid som du inte vet något om. Var snäll. Alltid.” Scenen är från tv-serien Skam och lappen tillhör karaktären Noora. Om jag blir arg på någon brukar jag försöka plocka fram Nooras lapp ur minnet, när jag hinner. Och det verkar finnas fler där ute som skulle behöva en kom-ihåg-lapp.
I veckan har Luleås skolchef berättat hur hon blivit utsatt för hat och hot, i sociala medier, meddelanden och e-post. En person som alltså har som ansvar att verkställa beslut som politiker fattar, politiker som vi Luleåbor indirekt valt. Kommunens säkerhetschef bekräftar att både politiker och tjänstemän hotas, att man har ett antal ärenden på sitt bord. Ärenden som säkerligen också kostar tid och pengar, för övrigt.
I egenskap av förälder så förstår jag frustrationen kring besparingarna i skolan, tro mig. Det hade kunnat bli en annan lång krönika. Men på vilket sätt blir framtiden ljusare för att de som ska hantera besluten utsätts för kränkningar? Det är nog tyvärr inte så att de likt Joakim von Anka har ett bankvalv fyllt av guld som de kan öppna bara de blir tillräckligt utsatta.
Att människor utsätts för hat och hot kommer inte att göra dem bättre, tvärtom. Ett samhälle där vi gör varandra otrygga blir bara sämre. Demokratin förlorar och vi med den. Fler drar sig för att delta i det offentliga samtalet och vi riskerar i det långa loppet att gå miste om bra människor som vågar ta sig an svåra uppgifter. Och det rör inte bara politiken, utan även andra arenor.
Min son kom hem här om dagen och räknade upp namn på några som inte tycker om honom. Jag försökte förklara åt honom att det kanske är så att de här personerna ogillar något han gjort. Att jag inte tror att de faktiskt ogillar hela honom som individ. Och jag hoppas att jag har belägg för det. Jag hoppas att vi alla kan lära oss att skilja på sak och person, ju äldre desto bättre. Det är väl en sak att väldigt små barn uttrycker sig i stil med ”du är dum, du får inte komma på mitt kalas”. De har ju ett litet ordförråd. Men i vuxen ålder måste vi kunna nå en högre nivå än att kalla tjänstemän "IQ-befriad" och annat lågt.
Alla har vi behov av trygghet och självkänsla, för att fungera och kunna bli vårt bästa jag. Och det kan vi väl unna varann, oavsett yrkesroll? Kanske det i framtiden kommer algoritmer som hjälper oss att tvätta rent våra ord innan vi trycker på skicka. Fram till dess kan vi tänka på Nooras lapp. Och använda vår energi till bättre saker än att liverapportera vår ilska och frustration åt olika håll.
Vi fortsätter att bevaka besparingarna i skolan. Missa inte rapporteringen från helgens demonstration. Jag hoppas att vi slipper skriva mer om hatstormar och hot mot politiker och tjänstemän, och kan låta fokus ligga på frågorna det handlar om i grunden.