Visst, när solen inte har visat sig på några veckor och kylan biter i kinderna, då kanske jag inte jublar varje morgon. De där fina dagarna däremot, även om de inte är så många alla gånger – väger upp allt. Det är en ynnest att ha fjällvärlden runt knuten.
Så vad är då det fina med fjällen? För mig personligen handlar det om fritiden och rekreationen som fjällvärlden med dess olika årstider ger mig.
Kanske är det inte alltid de stora sakerna i livet som betyder mest när det väl kommer till kritan. I ärlighetens namn måste jag säga att det inte är mycket som slår en vacker vårvinterdag, när man ligger där på renhuden, solen bränner i kinderna och storrödingen lurar under den metertjocka isen.
Samma euforiska känsla får jag när jag promenerar över de guldglimmande fjällhedarna i jakten på några ripor samtidigt som jag möts av den friska, rena luften.
Att få sätta sig ned och ta en paus, känna doften av eldens rök samtidigt som kokkaffet från den lagom insotade kaffepannan inmundigas, allt ackompanjerat av den vakande harren som bara väntar på att jag lägger ut flugan...
Jag skulle kunna räkna upp oändligt många exempel och alla får de mig att längta ut.
På något sätt gör fjället att mina tankar får fly från vardagen med plingande mobiltelefoner och alla måsten. Det kanske låter konstigt, men det bästa jag vet är faktiskt när våra vardagliga bekvämligheter är på behörigt avstånd.
Inga telefoner som ringer, inga nya e-postmeddelanden i inkorgen. Inga tider att passa.
Jag blir ett med naturen och det gör mig väldigt stolt att kunna säga att jag älskar fjällen.