En joker med extra allt

Samhället darrar som ett asplöv, men skogen står lugn och iakttagande. Oberörd av fejkade fakta, växande vårdköer och galningar som skjuter skarpt i förorten.

Foto:

Krönika2018-02-02 06:05
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den skänker tröst och skämmer bort oss med sin ständiga närvaro. Ger oss skydd, rekreation, avkastning, hopp.

När finnar får frågan vad som är viktigast för Finland, svarar de unisont: Skogen. Utan skog hade landet aldrig blivit vad det är, läser jag i Hufvudstadsbladet. Vad skulle vi svenskar svara? Samförståndsandan? Våra röda stugor? Kungen?

Alla borde skänka skogen en tacksamhetens tanke, betydelsefull som den är för människan, samhället och hela existensen. Ibland får man en känsla av att vi inte ser den för alla träd.

Ändå är längtan till skogen vårt DNA, det bor en liten skogsmulle i oss alla. Dragningskraften tycks extra stark på dem som tillbringar halva livet i bostadskö och halva i bilkö. Skogen är vår trygghetsförsäkring mot nutidsneuroser och rotlöshet.

Hur mycket städerna än förgrenar sig, förblir Sverige samma gamla skogsland. Norrbotten är det skogrikaste länet. Sett till hela riket är två tredjedelar täckta av skog. Miljontals hektar skog. Våra träd är så många att de skulle ockupera varenda kvadratmeter av Storbritannien.

Det gröna guldet har gjort oss överhövan rika. Det blev startskottet på vår välståndsresa. Hur skulle den tidiga förädlingen av järnmalm, koppar och andra mineraler gått till om inte skogen funnits?

Den är grunden för vår civilisation, en av våra viktigaste näringar. Virke, snickerier, pappersmassa och andra skogsprodukter står för var tionde krona i den svenska varuexporten. Livsviktiga inkomster till vår välfärd.

330 000 privatpersoner äger hälften av skogarna. Ingen annan bransch representeras av så många enskilda småföretagare. Men att tjäna pengar som liten skogsentreprenör är ingen enkel sak. Skogsägare hunsas med ständiga regelförändringar och tvingas till anpassningar som kostar flis och dränerar lönsamheten.

Förvisso riktas en hel del kritik mot hur vi sköter våra marker. Skogsbolag har nästan sågat av grenen de sitter på i sin iver att tjäna snabba cash. Det har handlat om allt från cancerframkallande bekämpningsmedel till avverkningar som hotar rara fåglar och nyckelbiotoper. Senast är det Luleå stift och Svenska kyrkan som korsfästs för ansvarslöst skogsbruk av arga naturvänner.

Men plötsligt är skogen en joker i miljödebatten – eller Svarte Petter, beroende på var man står. På lekmannaläktaren är det kvistigt värre att veta vilket skogslag man ska hålla på: Det som hävdar att Sveriges skogar binder mer koldioxid än landet släpper ut eller det som insisterar att skogsbruk förvärrar växthuseffekten.

Den senare uppfattningen har fått en del stöd i södra Europa: Sverige bör helt sluta fälla träd för att skogen ska orka binda ännu mer koldioxid – i mina öron en provocerande ståndpunkt från länder som knappt har några koldioxidätande skogar kvar; Redan för tvåtusen år sedan förvandlade romarriket sitt imperium till världens första kalhygge.

Inte desto mindre kan den svenska skogen få avgörande betydelse när samhället växlar till förnybar energi och bioekonomi. Då kommer nämligen behovet av träråvara och nya skogsprodukter att öka, menar entusiastiska skogsforskare. Norrbotten får se till att hålla sig framme när skogen ska vässa konkurrenskraften.

Skogen är genial. Den kan växa, avverkas och återplanteras – samtidigt. Den är skönhet och i samma ögonblick en unik råvara i ett enastående ekosystem.

Summa summarum: Den betyder extra allt för Sverige. Inser vi inte det, går det åt skogen.

Tre snabba

Kalixbornas planer på en Walk of Fame håller på att grusas. Varför inte satsa på Walk of Slow i stället med så låg maxfart att alla butiker måste ha nattöppet?

Luleås politiker slår ihop fritidsnämnden med kulturnämnden medan miljö- och byggnadsförvaltningen hamnar i stadsbyggnadsförvaltningen. Varför tänker jag på Enid Blytons klassiker Fem går i fällan?

Apropå knarkhandel i Norrbotten: Kanada legaliserar marijuana. Läkemedelsföretag som tillverkar cannabisbaserade mediciner finns på börsen. Vad händer med finansetiken om fler röker på och driver upp kursen?

Krönika

Berndt Tiberg

Läs mer om