Börja med att kasta de rostiga spikarna

Foto: Linda Wikström

Foto: Linda Wikström

Foto: Linda Wikström

Krönika2016-03-01 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Livets resa är lättare om den görs med liten packning. Jag tänker på dessa visdomsord när min bostad sakta men säkert fylls av sopsäckar av svart plast och lådor av grå kartong.

Det är inte så att vi slutligen tvingats till en sedan länge nödvändig garderobsrensning. Det är betydligt värre – vi ska flytta.

Att byta bostad funkar bäst om man rymmer alla sina ägodelar i en resväska. Men det har jag inte klarat sedan jag stack till Stockholm för många år sedan. Med lite förutseende borde man ändå inse att någon gång ska man ut och då ska allt med. Och ”allt” blir bara mer med tiden.

Mina farföräldrar flyttade bara en gång, från en helt omodern etta till en mindre omodern etta. Deras flyttlass var inte så stort och de var säkert glada för det. Och så fick de ju wc – efter drygt 70 år med utedass var det säkert omvälvande.

Men hoppar vi en generation så är läget ett annat – när farsgubben flyttade tog det mig flera veckor att tömma huset mina föräldrar bebodde i närmare 40 år. De hade lite för gott om utrymme och ni känner väl naturlagen: finns det ett vakuum så fylls det strax av något. Så sant.

Men den generationen var präglad av bristen som rådde när den växte upp. Och inget fick gå till spillo – det som skrotades, ratades eller gick sönder fick inte kastas. Man vet aldrig när det kan komma till pass. Men lådor med rostiga och krokiga sprikar som mödosamt dragits ur gammalt virke? Eller diskade plåtburkar i massor?

Jag har inte riktigt lyckats frigöra mig från det som mor och far präntade in i mig och delar deras ogillande av nutidens konsumtionsvanor. Vi har gått från deras spara-lappa-laga, via slit-och-släng till ett läge som kan beskrivas som köp-och-kasta.

Med tanke på klimatförändringarna, krig och folkförflyttningar och växande motsättningar kan det bli lite svårt att konsumera sig ur den krisen.

Men fördelen är att vi alla i framtiden slipper att ha en alltför tung börda när vi nästa gång rycker upp bopålarna och söker er en ny lägerplats. Jag ska bara flytta en kilometer, tänk er alla som i dessa dagar tvingas byta kontinent och enbart kan ta med sig det de orkar bära.

Och det klassiska packa-inför-semesterresan-rådet är nog väl så bra inför alla resor, även den vi gör från BB till krematoriet – ta inte med allt du tänkas kunna behöva, ta bara med det du inte kan undvara.

Och med stigande ålder har jag bättrat mig på den punkten, snart kan jag återigen pressa ned allt jag måste ha i en resväcka. Alla kartonger och plastsäckar i mitt hem? De står min kära för.

Kuriren rekommenderar:

Läs mer: Krama, Ligga och Korva – har du koll på länets ortsnamn?

Läs mer: Lika som bär – kolla in stjärnornas dubbelgångare

Läs mer: De hade högst inkomst i din kommun.

Läs mer: Här hittar du samtliga fastighetsaffärer 

Läs mer: Världskändisarnas udda besök i Norrbotten. 

Läs mer: 14 personer du inte visste är från Norrbotten 

Läs mer: 14 Luleåsaker du minns om du var ung på 80- och 90-talet

Läs mer: Kändisar som håller på Luleå Hockey

Läs mer: Världskändisarnas udda besök i Norrbotten. 

Läs mer: 14 personer du inte visste är från Norrbotten 

Läs mer: Här hittar du samtliga fastighetsaffärer 

Läs mer: Här hittar du samtliga artikelserier

Läs mer: Hur klarar Luleå en zombieattack 

Läs mer: Vilka regler gäller för dig och din cykel?

Läs mer: Svenskarnas tio-otopp byggprojekt 

Läs mer: De hade högst inkomst i din kommun.

Läs mer: 14 Luleåsaker du minns om du var ung på 80- och 90-talet 

Anders Köjs