Katastrofalt, säger kritikerna om företagsklimatet i Luleå.
Är det så illa? Ger Svenskt Näringslivs undersökning verkligen en korrekt bild av företagsklimatet?
Luleå har 9 000 privatföretag, varav 400 erbjuds svara på enkäten. Företagen som väljs ut är i huvudsak medlemmar i Svenskt Näringsliv.
Ett stort aber är den låga svarsfrekvensen. Inte ens hälften av företagarna i landet besvarade enkäten. I Luleå svarade 51 procent av de tillfrågade. I 50 av landets 290 kommuner var svarsfrekvensen 40 procent eller lägre. Resultatet bör därför tas med en stor nypa salt.
Självklart handlar undersökningen till stor del om frågor som Svenskt Näringsliv prioriterar högt och arbetar för. Bedömningen av företagsklimatet är alltså även en del av den egna opinionsbildningen. Ett perspektiv som kan vara bra att ha med sig när resultaten tolkas.
Luleå är, minst sagt, rustat till tänderna med företagsresurser för alla tänkbara behov. Här finns allt från företagslots och nyföretagarcentrum till allehanda branschråd, Luleå Science Park och Luleå Business Region – plus ett välutvecklat nätverk för finansiering och riskkapital.
Men företag och anställda behöver också en miljö med fungerande välfärd som hälsovård, barnomsorg, skola och lokaltrafik. Undersökningen handlar emellertid ganska litet om välfärdsfrågor. Den är i stället en attitydinventering som speglar enskilda företagares åsikter om den kommunala apparaten: Hur de bemöts av tjänstemännen, hur servicen fungerar, om kommunen ägnar sig åt osund konkurrens och så vidare.
Det är förstås viktiga frågor. Men granskningen av företagsklimatet visar att rankningsdjävulen sitter i de små, små detaljerna. Alla kommuner arbetar gubevars med företagsbesök, driver näringslivskontor, fixar tomtmark och verksamhetsområden, medverkar till näringslivsgalor, arrangerar företagarfrukostar och mycket annat. Så varför gör den ena kommunen succé och den andra fiasko?
Svenskt Näringsliv menar att de kommuner som gör rätt saker men ändå inte ser någon effekt, bör analysera hur de genomför sina aktiviteter.
Kan det vara så himla enkelt?
En intressant notering är att de annars så attraktiva storstäderna sällan rankas högt av sina företagare. Inte heller kommuner i Luleås storleksgrupp lyckas särskilt väl. Helsingborg, Halmstad, Karlstad, Västerås, Umeå med flera får visserligen bättre vitsord än Luleå, men ingen briljerar.
Luleås betyg (2,91) är lika uschligt som märkligt. Senast Luleå rankades så lågt av kommunens företagare var för tjugo år sedan. Då var Ulla Ölvebro kommunalråd.
Siffrorna vände uppåt under Karl Petersens kommunalrådsperiod och steg ytterligare när Yvonne Stålnacke och sedan Niklas Nordström representerade kommunledningen. Under Nordströmåren fick Luleå ett mer positivt sammanfattande omdöme än riket som helhet.
Ett upplevt positivt företagsklimat kan alltså delvis bero på tydligheten i det politiska ledarskapet för kommunens näringslivshantering. Kanske är det därför Boden sopar mattan med Luleå.
I verkligheten finns dock många tecken som signalerar att företagsklimatet i Luleå är avsevärt bättre än undersökningen ger sken av. Exempelvis startades i fjol 500 nya företag.
Rankningen sätter bra fokus på kommunens viktigaste livsnerv, företagen. Men den sätter också strålkastaren på hur statistikens små marginaler kan bli till en oförtjänt förödmjukelse.